Sida 9 [9]
OCR
Vv ledes ur ett tyskt arbete den upplysningen, att sjukdomen »alltid utbredde sig mot vädret». En annan, lindrigare influensa-epidemi af 1788, som bland andra länder besökt både Tyskland och Danmark, synes icke hafva berört Sverige, om man icke såsom ett bevis derpå får anse en i »Läkaren och Naturforskaren», band 9, intagen alldeles enstaka uppgift af dr P. G. T engmalm i Eskilstuna, att »snuffebern (influensa) begynte i april och blef i maj så allmän, att få menniskor undsluppo den». Epidemien i Eskilstunatrakten upphörde vid midsommartiden. Flera öfversigter af helsotillståndet både i Stockholm och många landtdistrikt återfinnas i samma tidskriftsband, men uti ingen af dessa talas om epidemisk influensa. Ännu osannolikare synes vara, att tvenne af samme läkare, då från Vesterås, i en embetsberättelse omtalade influensa-epidemier af 1795 och 1797 verkligen böra till denna sjukdom hänföras. De anförda symptomen stämma föga med hvad vi nu erfarit om influensa, och under den förra epidemien var dödligheten så stor, att redan detta talar mot verklig influensa. Icke heller veta vi för dessa år något om influensaepidemier i andra länder. Berättelsen återfinnes i 13:de bandet af »Läkaren och Naturforskaren». Influensa-epidemien år 1800 var mycket utbredd i hela Sverige. Den omtalas uti 10 embetsberättelser från läkare i skilda delar af landet, alla införda i sista eller 14:de bandet af tidskriften Läkaren och Naturforskaren. Äfven den epidemien kom från Ryssland, fans i februari i Björneborg, i mars uti Malmö, Jönköping, Vesterås och Hudiksvall samt i april uti Kalmar, Halmstad och Bohuslän. Epidemien synes på hvarje ställe hafva »grasserat» ungefär 2 månader. De korta uppgifterna om symptom m. m. öfverensstämma med hvad som iakttagits af läkarne under detta års epidemi. Härpå följde en period af 30 år, hvarunder Europa synes varit i det närmaste och Sverige helt och hållet fritt från influensa-epidemier. Icke heller hafva vi uti den under tiden ovanligt sparsamma svenska medicinska literaturen funnit någon skrift, som berör sjukdomen i fråga. Den enda gång influensan under dessa år omnämnes i Svenska Läkaresällskapets förhandlingar är under 1822, då dr Myrberg konstaterar, att dr Mosts bekanta teori om hvart 20:de år återkommande influensa är origtig, ty »då vi hade den sist 1802, borde den efter gamla ordningen ånyo komma 1822», hvilket emellertid icke inträffade. Men med pandemien 1830—32 började en rad af influ
