Page 32 [32]
s= 80 —
Och har jåg i och för tjenstens räkning under detta år färdats 180,7
nymil,. deraf 31,5 med hjälp at roddare eller bärare, förutom åtskilliga
resor pr jernväg och ångbåt.
Inom Norsjö och Skellefteå socknar finnas riklig tillgång på odlings—
mark, af såväl fast som vattendränkt mark, hufvudsakligen dock mossar
bildade af starr— och hypnum—arter. Hvitmossan, som eljes mycket all—
mänt 'uppträder på länets mossar som ett tunnare eller tjockare täcke,
_ förekommer inom dessa socknar jemförelsevis sparsamt, och der den
påträffats,. i enstaka fläckar eller tufvor. Kanske denna omständighet i
någon mån kan tillskrifvas kalkforekomsterna inom denna del af länet,
ty, om äfven dessa kalkfyndigheter ej äro så talrika, är det dock antag—
ligt, att kalk forekommer på flere ställen i jorden och att jordvattnet
i dessa sträckor är kalkhaltigt, hvilket förhindrar hvitmossans uppkomst
c och tillvåxt.
j Inom dessa socknar och i allmänhet i linets norra del synas kun—
skaperna: i jordbruksfacket liksom ock intresset för denna näring vara
storre in i länets öfriga delar, kanske i någon mån till följe af att i
närheten af Skellefteå stad finnas flere egendomar, hvilka genom ett
omsorgsfullt skött jordbruk föregå med godt exempel.
Vilhelmina socken, hvilken jag äfven for första gången besökt denna —
1 J & 0
sommar, utmärker sig för förhållanden i jordbruksväg, som förmånligt skilja
sig från dem i länets öfriga fjällsocknar, ty dels utgöres en stor del af
akerjorden i Angermanelfvens floddal af lermylla, och dels finnas hir
beten hvilka antagligen äro alla andra inom linet öfverlägsna, undanta—
gandes dem i Tärna, om hvilka jag ej är i tillfälle yttra mig. . Inom Vilhel—
mina förekommer äfven kalk, som dock endast föga tillgodogöres för jord—
bruksbehof. — En tunna osläckt kalk betingar nämligen vid fyndorten ett. pris
ät — 10 kr., en kostnad som ej kan betalas af något jordbruk.
Det kan dock antagas, att här kommer att inträda en förändring i sam—
ma mån kalkens värde som jordförbättringsmedel allmännare inses och
kommunikationérna. förbättras.
Skörden af spanmål och rotfrukter inom de af mig besökta delarne
af länet synes hafva blifvit fullt medelmattig och väl bergad.
Halmtillgången är i allmänhet ganska god. Foderskörden har blifvit '
någorlunda, förutom å torr och mager jord samt å gamla utsugna lindor,
. hvarest griismasken härjat. Ett fel som ofia begås är, alt slållorn före.
lages for sent i forhoppning att gräset skall växa mer. Gräset blir häri—
genom träartadt och hårdsmält. Företages deremot skörden i rätt tid
— då gräset börjar blomma — äfven om det då skulle vara kort, hin—
der ofta häruppe äfven, att man kan få en andra skörd, om gynsam vä—
derlek inträffar.
Umeå i december 1895.
Axel Bosin.