Ordföranden anhöll att ledamoterna äfven måtte yttra sig om den
lämpligaste tiden för dessa marknader. i P
Sakföraren Kollberg ansåg hösten vara den allra lämpligaste tiden
i synnerhet för lappmarken. Vid Mikaeli helgen i Lycksele hade han en .
gang ‘sett många vackra kreatur utbjudas till mycket låga pris, emedan
— köpare alldeles saknades. Hade en kreatursmarknad varit anordnad i
Hällnäs och bekantgjord, hade sannolikt kreaturen betingat betydligt högre
pris. —På sommaren fanns mångenstädes goda beten, hvadan kreaturen
på hösten i regeln vore slagtfeta och således då betingade högsta betal—
ningen. September manad, helst slutet deraf, vore derför lämpligaste
tidpunkten. P& våren voro deremot kreaturen sämre, emedan de hade
märken efter vinterfodringen.
Verksegaren Rydin var af den asigten, att marknader borde an—
ordnas både på hösten och på våren i Maj månad; det fanns nämligen
många byar, som fordrade sina kreatur väl under vintern, men hade då—
liga sommarbeten. För dem vore en marknad på våren önsklig.
Häradsdomaren Erik Nilsson i Böle ansåg, att man kunde ju för—
soka med några marknader. . Skulle det mot förmodan visa sig, att de
ej voro till gagh, var det en litt sak att upphöra med dem. Han for—
ordade hösten såsom lämpligast for denna ort och jernvägsstationerna
som mötesplatser.
Kyrkovärden Pettersson i Grisbacka framhöll marknaderna såsom för—
delaktiga fifven för dem, som hade behof af lifkor. — De fingo då tillfälle
att ” välja. Marknaderna skulle dessutom blifva anledning till en täflan
méllan . kreatursuppfodare. — Hösten ansåg han vara lämpligast, men trod—
de att marknaderna borde hållas på olika tider på olika ställen.
Gästgifvaren Aberg i Stöcksjö hade lagt märke till, att många per—
soner ej haft förstånd att värdera sitt kreatur. En god ko höllo de '
högst, äfven om den var mager; och öfverraskades när slagtaren bjod
ett lågt pris. Om marknader anordnades på lämpliga ställen, kunde dessa
komma dit och lära sig, hvilka egenskaper ett kreatur bör ega för att
betinga högsta pris. Förra hälften af September var en lämplig tid, men _
i Maj var det nog bra för dem som hade dåliga beten.
Kronolänsman J. Broman i Teg var egentligen ej emot markna—
derna, men. ville erinra, att för 15 å 20 år sedan funnos de, ehuru de
föga besöktes. . Han trodde derföre, att man borde börja så småningom
och ej på så många ställen i början. För öfrigt medförde ett besök på
marknaden kostnader, hvarför nog många höllo sig hemma och väntade
till slagtaren kom.
. = Komminister Hallberg anforde, att kreatursmarknaderna i Södra Sve— '
rige haft det goda med sig, att kreaturens virde der stigit sa att krea—
tur nu betalas med 150—225 kronor i stället for 40—60 kronor för
en 5——10 år sedan. Han påpekade derjemte, hurusom kreaturen äfven
hos oss betalas bra på auktioner, så att han hort slagtare säga att
de ej kunde betala så ; mycket som kreaturen då gingo till, äfven om
anståndet med betalningen var kort. Detta visade ju, att en offent—
lig utbjudning samlade köpare och derigenom gjorde konkurensen stor—
re. Di nu _ marknader spelade samma roll, borde de införas, men