OCR
LIVET I ANGERMANLAND 167 tillförene fri gjord, men Michil Dombäcks hustru blev saker till 40 mark. Under rättens förhandlingar hade det tydligen gått hett till, och de som särskilt utmärkt sig voro Michil och hans hustru. För oljud och annat fälldes de till 18 marks böter. Krigsmannens hustru hade också förgått sig, men ej så mycket, ty hon slapp med 6 marks böter. Nu tycker man, att det kunde hava varit nog, men ytterligare pliktar Michils hustru 6 mark för ”löchts-mål”! mot Jacob och hans hustru två gånger. När de tredje gången voro för rätta, pliktade hon och mannen Michil för oljud 12 öre. Ytterligare antecknas, att den sistnämnde talat olovliga ord emot fogden, borgmästaren och rådmännen och därför sakfällts till 40 mark samt för oljud inför rätta till 12 öre. Sedan heter det: ”Noch Michel i Dombäck för oljud inför rätten 12 öre. Desslikest sade Michel i Dombäck till borgmästare och råd, att de sittia på lagen och hålla sin borgareed som [inge] ärlige män.” Efter detta följde en egendomlig demonstration. Några av de rådmän, som sakfällde Michils hustru, gåvo, sedan domen var avsagd, samme Michil ”vittnesbörd med sine bomärken”, och några borgare gjorde så med. Men borgmästaren Mårten Olsson fann sig till rätta. Nya rådmän tillsattes, och så dömde rätten dem, som utgivit vittnesbörden, att vardera böta 40 mark. De bötande voro: Oluf Stålboga, Christopher Christophersson, Björn Jönsson, Abraham Pedersson i Gene, Johan Joensson och Nils Björnsson. De bötfällda torde ytterligare hava demonstrerat, ty det antecknas i saköreslängden om dem, att de ej hade utgivit de penningar, vartill de voro dömda. Michil var emellertid icke nöjd med domen. I brevet till Axel Oxenstierna skriver befallningsmannen därom: ”När den domen var givin, överföll samme borgere både mig och borgmästeren och rådmännen och sade dem have ingen 1) Beskyllning för lögn.