OCR Output

34 NORRLÄNDSKA SAMLINGAR 14

skjutit tvenne renar. De hade därpå skänkt en renhud till
kyrkoherden herr Lars, men den andra huden och något
kött hade de givit till Erik Håkansson och Håkan Olofsson
1 Mångraf. Saken remitterades i detta fall till landshöv¬
dingen med förfrågan, ”huru man sig med sådana lappe¬
bovar förhålla skall, efter som allmogen mycket över dem
klagar uti åtskillige måtto”. (ODÅ 1648 s. 62.) Länsman
Henning Tideman i Höven anklagade på Resele-tinget d. 20
januari 1668 en man vid namn Per Danielsson i Sel för
olovlig jakt. Skärtorsdagen därförut hade denne kommit
sträckandes utur skogen med en pvillren och nederskjutit
denna strax vid klockstapeln, medan prästen stod och pre¬
dikade. Domstolen var mild och lät honom slippa med
40 marks böter. (RDG 17 f. 345.)

På Anundsjö vinterting d. 7 dec. 1564 blevo nio bönder
i Anundsjö fällda att böta för det de skjutit älgedjur i för¬
bjudna tiden; var och en till 40 mark. Männen begåvo sig
sedan till Stockholm och tillbytte sig där salt av konungen
för dessa hudar, nämligen 10 tunnor salt för 12 mark tun¬
nan. Men handeln gick senare om intet, ty männen hade
antagligen ej nämnt om att skinnen förvärvats genom jakt
på olovlig tid. I fogdens räkenskap för år 1565 igenkallas
också på K. M:ts vägnar dessa pengar, tillhopa 120 mark.

Från Gustaf II Adolfs tid vet man, att konungen hade
skyttar i de norrländska landskapen, som skulle jaga för
hovets räkning. Att en sådan funnits i Ångermanland re¬
dan 1578 ser man i en rannsakning från Torsåker. På ting
i Torsåker d. 18 aug. 1578 omtalas, att Mårten Persson i
Näs hade sönderslagit och ofärdigt gjort ett skytterör för
K. M:ts diureskytte, nämligen Anders Larsson. Då Mårten
anklagades härför, ville han ej undergå rätten utan gjorde
uppror på tinget med hugg och slag. Domen blev, att han
skulle insättas i järnen och sedan utgiva för samma sak
20 mark.