Sida 34 [34]
32 NORRLÄNDSKA SAMLINGAR 14
Olof och hans kamrater fingo vidare böta 12 mark för att
de utan rättens och socknens förmäns synande och till¬
stånd gått in på skogen och rödjat. (RDG 19 f. 506 v.)
Den stora betydelse, som åkerbruk och boskapsskötsel
hade, framgår icke minst av svårigheterna för bebyggarna
på platser, där dessa näringar på grund av naturförhållan¬
dena icke kunde utövas. Så var t. ex. fallet med torpstäl¬
let Ruske i Junsele enligt upplysningar, som av nämnde¬
männen lämnades på tinget i Resele år 1647, och som vittna
fördelaktigt om deras kännedom om äldre förhållanden.
Området säges tillförne legat för 7 sel. i skatt, och så var
verkligen förhållandet år 1559, då där ej fanns någon åker
utan blott en utäng. Några och trettio år därförut hade
det förmedlats till 3142 sel. Ägare därtill voro nu bönder
i socknens huvudbygd: 73 ägdes av en man i Böle, en annan
tredjedel av tre män i Krånged och den tredje av lika många
i Lillegård. Om jordägorna heter det, att de hade legat öde
över 200 och kanske 300 år. Ägarne hade brukat skogen
och fiskevattnet men slagit litet eller intet hö av jordägorna,
vilka, såsom det heter, store skogen är voxen över. Två
finnar, Hindrik Jonsson och Oluf Andersson, önskade nu
köpa detta torpställe för att uppbruka det och bliva där
varaktigt boendes samt draga inbördes tunga med sock¬
nen. Då de ställde goda löftesmän för sig i fråga om stäl¬
lets hävdande m. m., skulle de få inköpa jorden efter gode
mäns läggning (värdering), och rekommenderades de av rät¬
ten att få åtnjuta några frihetsår i fråga om skatten, eme¬
dan jorden, såsom det heter, ”är svåra illa hävdad och med¬
faren”. (ODA 1647 s. 93.)
För ödeshemmanet Angsta, 12 sel., hade Ytterlännäs soc¬
ken varit tvingad att utgöra stor tunga och utlagor, varför
socknen ock i många år och på åtskilliga tider sig högeli¬
gen beklagat. Under samma torp hade aldrig varit åker
eller äng, heter det år 16383, efter där är icke annan jord