Page 13 [13]
OCR
LIVET I ANGERMANLAND 11 nen Carl Carlsson Burman i båt till Härnösand. Med på färden var även en man vid namn Johan Månsson i Veda. När de resande voro komna mitt emot Sanna, som då ägdes av borgmästaren Abraham Pedhersson, sade denne Johan: ”Oppi Abraham Pedherssons ny nachtstuvu, där mäler (mäter) satan penningar utur den ena fjärdingen och i den andra och haver samma penningar uti en vrå”. Dessa ”lastelige och grove förvitelseord” erkände Johan inför rätten, men han ursäktade sig därmed, att han yttrat dem ”uti hastighet och i sitt oförstånd”. Då hela församlingen bad för honom och han utlovade att aldrig mera utsäga sådana eller andra förvitelseord på någon ärlig man, slapp han med 40 marks böter. (ODA 1628-43 f. 104 f.) Ännu en benämning på rum få vi från år 1666. Då övertygades (överbevisades) och tillstod på Gudmundrå ting en lös kona, att hon uppbrutit ett skåp uti millanstugun, då hon år 1661 tjänte hos kapten Samuel Nilsson i Lunda. (ODSA 1666 s. 120.) Tydlig beskrivning på prästgården i Ramsele finnes av år 1676. På ting i Ramsele gäll i januari 1676 åtog sig gällets allmoge inför rätten att den vintern framföra timmer vid Ramsele prästgård till en byggning ”väster på gården”. Byggnaden beskrives närmare så, att den skulle bestå av tvenne stugor och en ”kammar” dem emellan samt en ”nattstugu” ovanpå. Förmodligen åsyftas en 8-knutsbyggning. (RDG 24 f. 285 v.) En annan prästgård beskrives ganska noga i protokollet från tinget i Åsele lappmark år 1697. Byggningen hade uppförts av socknens forne själasörjare, herr Nils Spolander, och på hans egen omkostnad. Den bestod av ”en stuga, kammare, farstuga och källare under samt kantor (kontor) över källaregången”. Med allt sitt innanrede skattades byggningen ”i det minsta” (åtminstone) till 60 daler k. m.
