OCR
Bostad. II. Hus och hem. Boningshuset hade på 1500-talet i äÄngermanland liksom i hela Skandinavien samma utseende som en vanlig sexknutabyggning fortfarande har hos oss. Vindögat (vindöppningen, d. v. s. luftöppningen på taket) släppte röken ut och ljuset in. Det hade således en dubbel uppgift, och röken från eldstaden i husets mitt fick söka sig väg, bäst den gitte, till denna öppning utan hjälp av några rör eller dylikt. När skorsten insattes!, blev öppningen i taket överflödig. Vindögat flyttades då från taket till stugans vägg och fick formen av en glugg, vilken sommartiden och vid vackert väder i allmänhet stod öppen men eljest täcktes av en lucka eller med en hinna av oxens inälvor, genom vilken ljuset insläpptes. Nu kunde undertak tillbyggas i stugan. Ovanpå detta och under yttertaket fick man då ett utrymme, som tjänstgjorde som sovrum och kallades nattstuga. I Härnösand omtalas djäknar ofta eller oftast bo i dessa. På landsbygden voro nog nattstugorna enkelt inredda. Man får vid ett tillfälle en notis om det nya byggnadssättet i samband med en resa. Det fanns på 1600-talet gästgivareskjuts ej blott efter häst utan även i båt. Skulle man sommartiden begiva sig t. ex. från Veda till Härnösand, undvek man att göra den långa omvägen kring Älandsfjärden och färdades i båt den ganska raka sjövägen till staden. Våren 1636 skjutsade sålunda Israel Eriksson i Mörtsal jämte sina lagsmän (kamrater i skjutslaget) underlagman1) På 1500-talet var skorstenen ännu ej allmänt införd i städer.