Sida 147 [147]
OCR
— 143 — långt mindre beroende ställning, än nu för honom är händelsen; och ville han vid bildandet af skogsegendom tilllåta kapitalister eller sagverksegare att jemvidl ingå såsom delegare, kunde ju bestämmas någon viss afgäld i timmer och vedbrand från skogsegendomen till det hem‘man, derifrin skogsmarken blifvit afséndrad, hvarigenom detta i all framtid vore tillförsäkradt om nödig tillgång derpå, hvilket under nuvarande: förhållanden icke ovilkorligen är att påräkna; hvadan ock hemmanetlätteligen kan i en snar framtid, om samma hänsynslöshet med skogen får fortfara, som nu är händelsen, vara aldeles i saknad af nödig skog. Detta borde man å ömse sidor lära sig att inse; och jemväl inse behofvet at vårt förslag, att afverkningsrätt af skogen under viss tid torde inskränkas på sätt vi (sid. 105) påyrkat, emedan en sådan inskränkning blir till nytta för så väl hemmansinnehafvaren, som sågverksegarne, bland hyilka senare exempel icke saknas på dem, som redan biträdt förslaget på den grund, att det öfverensstämmer med deras egen fördel. Bymejerier inom Westerbotten. Under år 1869 hafva 4 mejerier hållits i jemn verksamhet, nemligen: Antal Antal Inlemnad mjölk. Nettobehållning Medeltal i delegare. kor. Kanoor, i Runt. pr k:a. Hösjö 14. 69. 11,679. 2,030,20. 29,42. « Flärkens 14. 100. 16,468. 3,334,27. 33,34. Estermarks 17. 136. 23,935. 5,195.08. 38,20. Selets 8. 10. 15,093. 3,900,62. 55,73. S:a 53. 375 67,167. 14,469,17. 39,17. Behallningen pr kanna mjölk utgör 213 öre i medeltal för alla fyra mejerierne, men för Selet uppgår den till nära 26 öre. Anledningen att Selet intager ett högre rum i detta hänseende lär vara dels-det utmiirkt goda skick, hvaruti mejeriet hållits, och hvilket till stor del lär vara att tillskrifva ortens kyrkoherde, som på ettså nitiskt och förtjensttullt sätt leder denna inrättning, dels ock att mjölken der hufvudsakligen användes för tillverkning af sötmjölksost. ) Uti ”några ord omvilkoren för Norrländska ladugårdsskötselns utveckling” (n:o 6 denna tidskrift) har hr G—g, som i den artikeln si fdrtjenstfullt tramballit vigten för Norrlands ekonomiska framtid att allmogen mera odeladt må egna sig åt ladugårdsskötseln, likväl antydt, att beredningen af skummjölksost och smör icke skall blifva den, som visar sig mest lofvande, utan trott att beredning
