Sida 138 [138]
OCR
PIAS räknade på att åstadkomma sjelfväxande äng, men för att åter upphjelpa växtligheten, så erhöllo de våren 1864 en svag Gf vergédsling — omkring 300 kub.-fot ladugdrdsspillning pr tunneland, deraf c:a 2 utgjorde myrjord — och sedan dess har växtligheten jemnt tilltagit för hvarje år. Nu erhallas c:a 450 lisp. hö pr tunnland. Här som på alla andra ställen, der mossebränning företagits, ådagalade den särdeles starka växtligheten på de fläckar, der mossetorfven blifvit bränd, att en stor mängd gödande ämnen hade gålt förlorade genom bränningen. Jag beslöt dorföre att för framtiden verkställa denna med större försigtighet, helst fruktbarheten visat sig störst, der bränningen varit minst. För detta ändamål ihopsattes för de bränningar, som sedermera verkställdes, den löshuggna eller lösplöjda mossan uti ihåliga stackar, hvilka gjordes på så sätt, att: man först reste Za 8 st. stakar 'om ungefär 3 alnars längd emot hvarandra med öfre ändarne tillsammans och nedre ändarne uti en cirkel om ungefär 33 fots diameter, och ungefär lika långt ifrån hvarandra. Omkring dessa stakar, som lättast klyfvas af gröfre virke, hopsattes nu torfven i stackar om c:a 8 fots vidd vid bottnen och 4 alnars höjd samt med två öppningar emot hvarandra nere vid: marken, så att luften fritt kunde draga igenom för att befordra torkningen. ) Efter ett par månaders förlopp voro stackarne torra nog för att kunna brännas, och detta verkställdes då på så sätt, att först" öfre delen al stacken! aftogs, så att man kunde nå ned till’ stakarne, deraf den ena efter den andra utdrogs Derefter lades på bottnen inne uti stacken ett lager af rå torf c:a 4 fot högt och ofvanpå denna anlades nu eld med hjelp af ris eller spån och torr torf från stackens. topp, hvarefter alla öppningar täpptes med rå torf, deraf tillräcklig mängd for detta behof var qvarlemnad vid stackningen, Brinningen fick nu fortgå intilldess omkring { af mossan var förbränd, dervid noggrant eftersågs, att elden icke fick bryta ut, utan öppningarne blefvo gehast täppte med rå torf, hvarefter högarne utdrefvos och spriddes. jemte askan jemnt öfver fältet, och så fort elden stannat så vidt, att man kunde komma 'dit med hästar, så blef myran kraftigt genomarbetad med rullharfven och en roterad harf. : Härmed var fältet färdigt, ty all utjemning var redan foretagen samtidigt med stackningarne. Det tillsåddes året derpå med: korn, 'hafra och gräsfrö, samt gaf en god och jemn skörd af gronfoder, Efterföljande årets höskörd uppgick likväl endast till omkring 450 lisp. pr tunnland; och å denna del af myran, som icke öfverflödas al ellven, är nu i 5 år skördat från 100 till 430 lisp. hö pr tunnland årligen, utan att den erhållit någon gödsel.
