Page 137 [137]
Nödigt är dock att använda lampor af särskild konstruktion,
äfvensom träoljan bör vara. väl renad. vå
För, att uu. slutligen. visa i hvilken ofantlig grad importen al
fotogen ökats kunna vi upplysa, att af fossila eller mineral-oljor,
dertill fotogén raknas, blifvit infGrda: ar 2864.4,390,028 skalp.;
år 4865 2,153,173 skålp.; år 4866 5,658,747 skålp.; 1867
5,840,795 skalp. oeh dr 1868 8,104,184 skalp. Sannolikt.ar
importen under detta år högre och äfven troligt, att den
ännu under: en . följd. af år skall i betydlig mån ökas sedan
allmogen... numera . börjat att använda traoljan äfven i sina
ladugårdar. ;
Myrodlingsförsök vid Ljusnedahls bruk.i Herje¬
| adalen, :
ba den method {or myrodling, som brukspatronen Will. Fa¬
rup verkställt vid Ljusnedals bruk, ådragit sig en viss upp¬
märksamhet för .dess ändamålsenlighet och derjemte, såsom til¬
lämpad i en fjelltrakt i Norrland, belägen. mera än 4800 fot
öfver hafvet, bör vara serdeles lämplig till införande öfver allt
i Norrland, taga vi oss friheten i ändamål.att få methoden mera
ällmänt känd, att här intaga herr Farups beskrifning. Vigora
det desto heldre, som methoden har en viss likhet med det sätt
för ängsmarks förbättring och kompostberedning, som Kongl.
Landtrådet von: Saint Paul infört i Ost-Preussen och som der
tillvunnit Sig så stort förtroende, hvarom vi också infört ett
meddelande i nr 3 och 4 af tidskriften. .Beskrifningen har
följande. lydelse:
De första myrodlingar företogos härstädes sommaren 4860
och verkställdes efter: de grunder, som i Landtbruksskrifter i
allmänhet . anbefallas; det vill siga: myrorne afdikades, flahac¬
kades (eller skumplojdes, der sådant kunde gå för sig) och
brändes, hvarefter askan: spriddes, så vidt möjligt jemt tillsam¬
mans med den del af dikesjorden och torfven eller mossan,
som icke blifvit bränd, hvilket allt, efter torfvens sönderhack¬
ving, sammanharfvades med myran intill ett par tums djuplek.
Häruti såddes. höstråg och våren derefter gräsfrö. |
. Resultatet blef en någorlunda god rågskörd, ehuru säden icke
tillfullo haun mogna, och på de ställen, der högarne legat un¬
der bränningen, blef åkern alltför stark, så att säden lade sig ned
redav före blomningen. | ; :
Första. grässkörden (4862) blef endast: svag, i medeltal c:a
400 lisp. pr tunnland och året derpå ännu svagare. Svagast
skörd såväl. af råg, som af gräs, gåfvo de tegar, som blifvit
starkast brända och knappt hälften mot de minst brända.
Dessa: myror ligga lävgs Ljusnan och Ofverflédas af fodvatt¬
net ungefärligen hvart annat år. Odlingarne voro dervföre be¬