Page 131 [131]
SDR
Om värdet och behandlingen af killingskinn och
‘ andra skinnvaror. |
Uti "Liisning för folket” finnes för år 1868 intaget
ett meddelande af P. N. B., som årligen under loppet af
20 år besökt den stora verldsmarknaden i Leipzig, der
ofantliga partier skinnvaror omsättas. Han afser att med
nävanda meddelande bereda något gagn åt den svenska
allmänheten, och fäster uppmärksamheten på den stora
förlust Sverge årligen gör derutinnan, att dess skinnvaror
icke behandlas med nödig omsorg för att tillerkännas
samma pris, som för skinnvaror från andra länder kan
beräknas. Han uppger, att priset på svenska killingskinn
i Stockholm under sednaste 20 åren varit 20 högst 30 öre
stycket; men uti Leipzig 53, 80 och 133 öre stycket, ett
pris, som dock under sednare åren fördubblats. — Således
skulle ett killingskinn nu kosta i Leipzig 9 gånger mera än i
Stockholm, der priset ändock är vida högre än i Norrland.
Hvad kan då vara orsaken till denna betydliga pris¬
skillnad emellan de svenska och tyska skinnen? P. N. B
anmärker, att killingarne i Tyskland få lefva åtta till
fjorton dagar någon gång en månad, under hvilken tid
de uppfödas med modersmjölken och grästoder icke alls
användes, emedan, om killingen får äta gräs, sådant vid
beredningen förorsakar sprickor i huden. Före berednin¬
gen synas också dessa sprickor, om man sätter skinnet
mot dagsljuset. Dessutom iakttager man i Tyskland, att
djuret slagtas med noggrannhet, ”så attinga inskärningar
göras i huden samt att skinnet derefter noga utspetas till
torkning”, men icke spännes, icke heller för hastigt tor¬
kas, vare sig framför elden eller i starkt solken. Genom
en sådan behandling får skinnet större värde på verlds¬
marknaden, äfvensom killingens kött blir utmärkt läckert
och borde, efter vårt förmenande medelst förvaring i is
möjligen kunna blifva en exportartikel af ganska stort värde.
P. N. B. säger sig hafva flera gånger försökt att
exportera svenska killingskinn från Helsingland, men al¬
drig lyckats erhålla något godt resultat. Han anser orsa¬
ken dertill ligga endast deri, att killingarne icke få lefva
den anmärkta tiden uteslutande af modersmjölken och
att skinnen vid och efter slagtningen icke behandlas på
nu uppgifna sätt; likasom han anmärker, att svenskarne
i allmänhet icke heller äro nogräknade vid behandlingen
af lam- och fårskinn, get- och kalfskinn. Priset på dessa
skinn har under sednaste åren iifven stigit betydligt, men
varan måste. vara slät och i öfrigt hafva ett vackert ut¬
seende, om ett högsta pris skall kunna betingas.