Sida 129 [129]
— SS
nas tulltarifer närmat sig hvarandra och numera äro eller
nästa år blifva så: lika, att, med undantag af endast nå¬
gra få artiklar, ingen väsentlig skiljaktighet finnes. Härat
måste också i den närmaste tiden komma att följa, att
det icke längre blir någon fördel, att från det ena riket
föra i detta redan förtullade utländska varor till det an¬
dra, mot erläggande af halt tull vid gränsen, utan måste
naturligtvis en hvar föredraga, att begagna sig at den år
1860 medgifna transitorätten, derigenom den halfva tul¬
len besparas. Erläggandet af denna halfva tull kan så¬
‘ledes rimligtvis endast ifrågakomma, om varupartiet är
stérre, iin’ att det tullfritt, enligt 1825 drs mellanrikslag,
får införas, men likväl mindre, än att det kan fa uttagas
från nederlaget i Norge, för att befordras transito.
Vi sakna närmare kännedom om beloppet af den
tullafgift, som till följe af stadgandet om denna halfva |
tull kommit svenska tullverket till godo; men vi hafva.
anledning förmoda, att den utgör en verklig obetydlighet,
som på långt när icke motsvarar ens de kostnader, som
äro förenade med uppbörden deraf.
Vårt förslag är nu i korthet; som följer :
lio Att ömsesidigt må medgifvas full tullfrihet vid '
införsel landvägen från det ena riket till det andra af
alla de båda rikenas naturalster och tillverkningar, med
“undantag mdjligen tillsvidare af briinvin, tobak och raf- .
fineradt socker.
Denna ändring i mellanrikslagen skulle, efter vårt
förmenande, vara till fördel för Sverige.
2:0 Att utländsk vara, som blifvit i något af rikena:
förtullad och der inköpt af någon resande från det andra
riket till större parti, än som under närvarande förhål¬
landen får tullfritt införas, likväl må åtnjuta denna tull¬
frihet, om varan af honom sjelf medtöres vid färden öfver
gränsen.
Denna ändring: torde deremot lända Norge till fördel,
ifall de svenska griinsboerna, sisom antagligt ir, skulle
få anledning att sjelfva resa öfver gränsen för uppköp
af sina förnödenheter i Norge, heldre än att aplita den
egna ortens landthandlande; men tillåtelsen skulle for
denna händelse blifva till verkligt gagn äfven för den
svenska befolkningen också derutinnan, att den ovilkorli¬
gen måste tvinga den svenske landthandlanden vid grän¬
sen, att hålla sådana priser å hvad han både säljer till
och köper af sina grannar, att dessa icke hafva af nöden
att företaga någon resa öfver gränsen. |
3:o Att ömsesidigt må medgitvas rättighet för den,
som transito vill föra utländska varor från fet ena riket