Page 120 [120]
GS
förekomma :2:ne smärre lugnvattenytor, Kraddsele 4 mil och
Öfra Gaulsträsk 3 mil. Vid Gaulsträsksjöns nordvestra ända
ligger en svensk by och lappkapellet Ammarsnias.
“ Jakkol’ Mainos.
Med anledning af de upplysningar, som i denna skrift
förekomma, tro vi, att ett väsendtligt gagn skulle Norrland
beredas, om sakkunnige derför intresserade personer ville hvar
och en för sin närmaste ort mäta höjden öfver hafvet för
de stérre segelbara vattendrag, som i trakten finnas. På så
sätt skulle man snart få full kännedom om Norrlands större
floddalars höjd öfver hafsytan, hvilket är af så väsendtlig vigt
att veta vid många tillfällen, ej Minst när, såsom nu är fallet,
fråga förekommer om beredande af lättare kommunikationer.
— Om de upplysningar, som i detta hänseende kunde fås,
tidskriftens utgifvare meddelas, skall han söka ordna dem till
ett helt för hvarje floddal, med begagnande tillika af de upp¬
gilter, som derom af C, A. Agardh finnas samlade i hans stats¬
ekonomiska Statistik öfver Sverige. — Det vore också till stort
gagn om forsarnes liingd mellan luguvattnen dfven blefve upp¬
gifven, ;
Skulle jerntillverkningen i Helsingland och Me¬
~ delpad kunna i någon väsentlig mån upp¬
drifvas, om dessa provinser ställas i direkt
jernvägsförbindelse med de stora jernmalm¬
fälten i Stora Kopparbergs och Westman¬
lands lan?
Möjligheten deraf har visserligen någon gång blifvit an¬
tydd, när man velat ådagalägga vigten och betydelsen, för ti¬
ket, att fa norra stambanan forsatt norr om Storvik ; men: in¬
gen bar närmare utredt. frågan; och befolkningen i Helsing¬
land och Medelpad: synes ännu icke hafva tagit saken i all¬
varligt öfvervägande. "Mången, tror dock, att frågan icke alls
har eller ens kan få någon betydelse, 'emedan malmtransport:
på jernväg skulle blifva allt for dyr.
De största jernmalms-gruflälten inom Stora Kopparbergs¬
och Westmanlands lin aro Griingesberget och Norberg. —
Den del al det förra,, som ligger inom förstnämnda: län —- den
öfriga: delen deraf är belägen inom; Nerike — skall” enligt
Bergs-Collegii undersökning medgifva en årlig brytning al 48
millioner C:n malm. Malmtillgingen är visserligen något min¬
dre i Norbergs gruffält; men: den sammanlagda malmtillgången
vid dessa båda malmfält och i de särskilta grufvor, som ligga