OCR Output

= 98: =

Till en början odlades midsommarsrågen endast med miss¬
troende i Ostpreussen och synnerligen voro de äldre jordbru¬
karne mycket emot odlingen. Sedermera har bladet vändt sig
och få egendomar finnas derstädes, hvarest denna råg numera
icke odlas. \

Enligt Inspektor La Motte trifves midsommarragen pa all
jord, äfven på en grund och våt matjord, men företrädesvis '
bäst på mergelhaltig, humusrik sandjord. Han finner det bäst .
att så jorden på ren träda, som biifvit gödslad, Han har dock
sått honom efter grönvicker och efter en enda plöjning och,
oaktadt en kall och våt väderlek så väl under sommar som
under höst, erhållit nöjaktigt resultat, ehuru dock ej så rik fo¬
derskörd på detta sätt, som på träda. La Motte afråder att
blanda rågen med vicker, enär derigenom rågens afkastning i
kärna ej obetydligt förminskas. En ringa tillsatts afhafre ska¬
dar mindre, enär hafren icke breder ut sig, dock tillråder han
belst rågen oblandad, ty derigenom blir han mycket starkare.

Rågen är, då han först uppkommer, ganska tunn; men på
en kraftigare jordmån förflyter blott några få veckor innan
åkern får utseendet al en grön äng. Mången planta skjuter

fiera sidoskott och rågstånd kan påträffas, som har till och med ~

30 strån. Afven La Motte finner det nödigt att på hösten af¬
slå midsommarrågen, så vida han skall lemna en säker skörd;
men för ett beqvämare användande af grönskörden héstetiden:
erinrar han, att mången föredrager, att ej utså midsommarrågen
på en gång, utan likasom grönfoder med en mellantid af 8 a
40 dagar. Vanligen lemnar denna rågsont, säger han, en hö¬
gre afkastning så väl i halm som kärna, än annan råg; men
han erinrar, att midsommarrag om varen skjuter omkring 14
dagar sednare än vanlig råg, ett förhållande som gjort mången
jordbrukare ängslig. Man afvakte blott lugnt tiden: och får
snart skäl att förundra sig öfver rågens plötsliga utveckling.

Så långt Tyska författare; men vi kunna tillägga att mid¬
sommarråg redan 4867 odlades i trakten af Hernösand och
lemnat ett ganska fördelaktigt resultat.

Bör Norrland öfvergifva sädesodling och uteslu¬
tande egna sig åt boskapsskötseln?

Denna fråga framställdes vid Landtbruksakademiens senaste
sammaakomst utaf Herr Dannfelt, som under sommaren besökt
Algäu i Schweitz för uppköp af boskapsdjur derstädes. Han
lemnade en skildring af landthushållningen i denna fjelltrakt,
hvarest klimatet är så hårdt, alt någon sädesodling der ej kan
med fördel bedrifvas och derför hela hushållningen uteslutande

är ställd på ladugårdsskötsel, dervid uppfödning och försätsning