Sida 102 [102]
OCR
= 98: = Till en början odlades midsommarsrågen endast med misstroende i Ostpreussen och synnerligen voro de äldre jordbrukarne mycket emot odlingen. Sedermera har bladet vändt sig och få egendomar finnas derstädes, hvarest denna råg numera icke odlas. \ Enligt Inspektor La Motte trifves midsommarragen pa all jord, äfven på en grund och våt matjord, men företrädesvis ' bäst på mergelhaltig, humusrik sandjord. Han finner det bäst . att så jorden på ren träda, som biifvit gödslad, Han har dock sått honom efter grönvicker och efter en enda plöjning och, oaktadt en kall och våt väderlek så väl under sommar som under höst, erhållit nöjaktigt resultat, ehuru dock ej så rik foderskörd på detta sätt, som på träda. La Motte afråder att blanda rågen med vicker, enär derigenom rågens afkastning i kärna ej obetydligt förminskas. En ringa tillsatts afhafre skadar mindre, enär hafren icke breder ut sig, dock tillråder han belst rågen oblandad, ty derigenom blir han mycket starkare. Rågen är, då han först uppkommer, ganska tunn; men på en kraftigare jordmån förflyter blott några få veckor innan åkern får utseendet al en grön äng. Mången planta skjuter fiera sidoskott och rågstånd kan påträffas, som har till och med ~ 30 strån. Afven La Motte finner det nödigt att på hösten afslå midsommarrågen, så vida han skall lemna en säker skörd; men för ett beqvämare användande af grönskörden héstetiden: erinrar han, att mången föredrager, att ej utså midsommarrågen på en gång, utan likasom grönfoder med en mellantid af 8 a 40 dagar. Vanligen lemnar denna rågsont, säger han, en högre afkastning så väl i halm som kärna, än annan råg; men han erinrar, att midsommarrag om varen skjuter omkring 14 dagar sednare än vanlig råg, ett förhållande som gjort mången jordbrukare ängslig. Man afvakte blott lugnt tiden: och får snart skäl att förundra sig öfver rågens plötsliga utveckling. Så långt Tyska författare; men vi kunna tillägga att midsommarråg redan 4867 odlades i trakten af Hernösand och lemnat ett ganska fördelaktigt resultat. Bör Norrland öfvergifva sädesodling och uteslutande egna sig åt boskapsskötseln? Denna fråga framställdes vid Landtbruksakademiens senaste sammaakomst utaf Herr Dannfelt, som under sommaren besökt Algäu i Schweitz för uppköp af boskapsdjur derstädes. Han lemnade en skildring af landthushållningen i denna fjelltrakt, hvarest klimatet är så hårdt, alt någon sädesodling der ej kan med fördel bedrifvas och derför hela hushållningen uteslutande är ställd på ladugårdsskötsel, dervid uppfödning och försätsning
