OCR Output

py

embud for Noédhjelps-Kommitteens rdkning var upprest: till Ar¬
jeploug, fOr att betinga renar. En hop karlar måste slutligen
på skidor resa till Junkardalen fran de olika socknarne, for att
hemta hvardera sin andel. Att det så skedde, var ingen till¬
fällighet, utan ett normalt förhållande, som har sin grund der¬
uli, alt en tredjedel af Arjeplougs lappar hvarje vinter flytta
utföre så att de uppehålla sig på norra sidan Piteå elf nära
gränsen mot Piteå socken omkring 43 mil från Arjeploug, en
annan tredjedel flyttar förbi Arvidsjaur utföre emot Piteå eller
Skellefteå, och den sydligast belägna tredjedelen af lapparne
flyttar. utföre mot Sorsele och Lycksele socknar.. Fran dessa
flyttningsfärder återkomma de ej {Orr an pa sista snoforet. Pa
vintern i Februari månad besöka de dock Arjeplougs marknad,
dels gående på skidor dels och för det mesta åkande med renar,
medförande säljbara alster af sina renhjordar. Och emedan de
viotertiden uppehålla sig på så långt aflägsna orter är det ej
möjligt för dem att vidmagthålla någon trafik emellan Arje¬
ploug och Norrige. Att verkställa körslor är ej heller fören¬
ligt med lapparnes nomadiska lif: åtminstone icke i Arjeploug.
Det var en tid, då Arjeplougs lapparne tvingades att verkställa
kärslor för Nasa silfververks räkning, och .de utarmades så, att
lappska folkstammen i Arjeploug var nära sin undergång. Det
elände, som de da bragtes uti, står genom: traditionen allt för
bjert måladt för deras fantasie, för att tillåta dem att nu mera
åtaga sig körslor i fjellen. Således kan: man ej heller hoppas
på renoskjuts. Nej, sommarväg för hjuldon måste den väg
blifva, som skall åstadkomma en ändamålsenlig samfärdsel emel¬
lan Norrige och Sverige i dessa nordliga trakter. Men då åter¬
står att betänka huruvida Arjeplougslinien är just den mest än¬
damålsenliga. Umeå kommitteen, som vågat hysa tvifveli detta '
afseende, blir utan förskoning nedsablad. af.Rs. Och jag med¬
gifver garna att R. haft i manga afseenden stérre rattvisa pa
sin sida. Men bägge. hafva dock enligt min tanke begått det
hufvudsakliga feltaget i sina calculer derutinnan, att de ej för¬
mått inse, hvilka hinder sjöarne göra på den ifrågasatta väg¬
sträckan, utan de hafva afraknat sjdarne fran de kostnader,
som skola förenas med vigbyggnaden. Tanken på en vägför¬
bindelse emellan Sverige och Norrige i dessa nordliga trakter
var föranledd af 4867 års svåra hungersnöd och missvext i
Wester- och Norrbottens län med dithörande lappmarker. Och
då lappmarken mer. än annat land är känslig för ogynnsamma
väderleksförhållanden, och dess innebyggare dessutom i allmän¬
bet icke kunna stödja sitt hopp om framkomst på penningar,
utan uteslutande. på det kapital af arbetsförmåga, som de äga
och genom öfning förvärfvat; så faller det af sig sjelft, att de
äro ganska illa hulpna, om man bereder dem en sådan väg till
utkomst, som de aldrig kunna tillgodogöra sig annorledes, än