Sida 72 [72]
OCR
Norrige, då kastar man om och säger att vägen skall bli em vinterväg, emedan männen under vintern äro lediga från sysslorna i hemmet, då kunna deltaga i Lofotfisket, då byta varor och då hafva från fjellbetet hemtagit sina dragare. Dessa sista utsagor röja allt för stor okunnighet i Lappmarks förbållanderna för att kunna i tysthet förbigås. Skulle vägen endast om vintern befaras, hvarföre skulle då muddringar behöfvas emellan Storafvan och Udjaur? Man reser ju obehindradt till Arjeploug vintertiden utan att vidröra sjöbottnen? Om man betänker männens vinterarbeten med hemskaffning af foder i den djupa snön från de aflägsna fjellmyrorna i öfre delen af Arjeploug samt med timmerhygge och tjärutillverkning i de längre ned mot Bottniska viken belägna orterna, så försvinna alla skäl för påståendet, att männen äro vintertiden mer än sommartiden lediga från sysslorna i hemmet. Och de, som hafva tid att deltaga i Lofotfisket, skulle visst ej åka med hästar till Norrige, om än öppen vinterväg funnes att begagna, ty hvad skulle de göra med hästarne i Norrige, medan de vistades ute pi Lofoten? Tvärtom är man ej okunnig om huru de, hvilka pläga deltaga i Lofotfisket, fortskaffa sig till Norrige. Från den sdderom Arjeploug med mera folkrikhet mot fiellryggen stötande Sorsele socken äro hvarje vinter flera personer Ofverresta till Norrige, för deltagande i sagde Lofotfiske, men om de än resa öfver Tärna, hvarest vinterväg är öppen, så begagna de dock aldrig häst, utan endast skidor. Hvad varubytet åter vidkommer, så vore en vinterväg för sådant än-damål mindre nödig, än en sommarväg. Ty det är sommartiden, som smöret sammansparas, sommartiden "beredes tjära, sommartiden rifves nafver, sommartiden kan man utan fara för lifvet resa dfver fjellryggen*), Funnes sommarvag for hjuldon till Norrige, si skulle visst ingen, som egde kännedom om de klimatiska férh§llanderna pi fjellen, spara sin Norriges fard till vintern. Ty att med plogning öppen hålla en vinterväg på den 8 mils långa sträckan emellan Gäckvik och Junkardalen har nou ej någon kunnat påstå vara möjligt, -Detta är ock förblir en praktisk omöjlighet. Att hålla en för hästar på denna sträcka trafikabel vinterväg skulle aldrig kunna låta utföra sig annorledes -än på trugor (d. v. s. af vidjor sammanflätade om 9 & 40 tums diameter vida fotsulor, som fästas på hästfötterna). Hessa kunna dock ej begagnas förr än i Mars och April månader, då snön sjunkit ihop och hårdnat, Och somliga vin*) Såsom upplysning om de klimatiska förhållanderna på den höga fjellryggen, må nämnas, att då en hop karlar i sistlidne April månad skulle på skidor hemta något från sistlidet år i Jurkardalen qvarlemnad spanmål, tillstötte på fjellet så outhärdeligt oväder, att en person måste sätta till lifvet; och de, som kommo: : fram med lifvet till Junkardalen, måste der uppehålla sig par veckor, innan de kunde för ovädrets skull återvända.
