Hoppa till huvudinnehåll
mobile

Digitala samlingar

  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen
Logga inRegistrera
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Förhandsgranska
ndf_000001/0004

Norrland och dess framtid

  • Förhandsgranska
  • PDF
  • Visa metadata
  • Visa direktlänk
Datum
1869
Antal sidor
149
Samling
Periodika
ndf_000001/0041
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Sida 42 [42]
  • Förhandsgranska
  • Visa direktlänk
  • JPG
  • TIFF
  • Föreg
  • Nästa
ndf_000001/0041

OCR

germannaelfven, vore dermed icke alldeles tillfredsstäldt; ty vill man verkligen: göra något, som kan héja denna del af NorrJand fill något fullt jemförligt med det öfriga Sverge, dertill denna del i sjelfva verket eger naturliga tillgångar, blott dessa kunde genom lättade kommunikationer tillgodogöras, så kräfver behofvet alldeles oundgingeligen följande särskilta stambanor, utom den nyss anmärkta norra, nemligen: a) en- gren” från norra stambanan vid Ljusdahl till Berg vid Storsjon, omkring 46 mil, nödig för: att Jemtlands befolkning, som hufvudsakligen bor omkring denna stora sjö med dess många långa vikar, som ialla väderstreck gå in uti ett bördigt land, m& komma i nirmare forbindelse:med det: medlersta Sverge; . b) en bana från antingen Trondhiem eller annan lämplig punkt vid Trondhiemsfjorden genom Morsills, Mattmars, Naskotts, Aspås, Liths, Stuguns, — norr om sjon Gesund—Ragunda och Långsele socknar: till Sollefteå vid Angermannaellven, att fortsättas till den punkt, der norra stambanan kommer att utmynna vid denna elf; —- Denna led blir-den kortaste jernvagsforbindelse som kan fas emellan Nordsjin och Bottenhafvet; och torde i langd bli omkring 34 mil, i fall den kortaste lokalen i Norge valjes, deraf 28 inom Sverge. Den skulle förena: stora trakter af Jemtland, Medelpad och Ångermanland. med Trondhiemsfjordens alltid isfria. hamnar och i väsentlig "mån -kunna blifva till gagn äfven för vissa delar af Westerbötten äfven utan jernväg norr om ngermannaéelfven. Inom Jemtland: skulle den blifva af oskattbart värde för vestra och norra delarne af denna. provins: eller just de delar, som hafva de största odlingsligenheter. Ham- | merdals socken, som, i saknad af annan, vaglorbindelse, har 26 mil från sockenkyrkan till närmaste sjöstad eller Sundsvall, men skulle fi blot 4 & 3 mil till nirmaste station vid denna jernväg, har t; ex. en vidd n&got stérre an halfva Gotland, men jemforelsevis af den’ goda beskaifenhet, ‘att »minst 3:delar deraf med fördel kunna: odlas' och ytterst litet utgör impedimenter», enligt ett för oss liggande yttrande af en fullt både trovärdig och skicklig landtmätare, som flera år i denna socken förehaft förrättningar. Ofriga socknar i dessa: delar af Jemtland kunna väl icke i godhet: fullt jemforas med’ Hammerdal; men de iro dock hvar "för sig af sådant värde, att det vore: till ofantlig skada för riket om dessa bygder: fortfarande 'skulle-få utgöra ett dödt kapital — ¢) en bana, som sammanbunde Rörås i Norge med den jern-. väg, som skulle stricka sig fran Ljusdahl mot Storsjön; dock endast i fall att Norge utsträcker Trondhiems—Stéren-banan till Rörås,- hvarom: förslag vid innevarande ars storthing blifvit yackt.. Denna bana, som vid sjön: Hafvern borde kunna före

Sidmetadata - Fysisk

Sidmetadata - Logisk

Image Metadata

Bredd på bild
1423 px
Höjd på bild
2565 px
Upplösning på bild
300 px/inch
Ursprunglig filstorlek
5.45 MB
Direktlänk till jpg
ndf_000001/0041.jpg
Direktlänk till ocr
ndf_000001/0041.ocr

Länkar

  • Umeå universitetsbibliotek
  • Tryckt & otryckt (blogg)
  • -
  • Digital plattform från TREVENTUS

Kontakt

  • Umeå universitetsbibliotek
  • 901 74 Umeå
  • Tel: 090-786 56 93
  • Kontakta oss

Digitala samlingar

Logga inRegistrera

Användarinloggning

Jag har glömt mitt lösenord
  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen