Sida 35 [35]
pet at hulvudmännens förbindelser för aktiekapitalet i
samma förhållande, som om räntan är bestämdt, eller att
ett tillskjutet kontant kapital af 1,000 Rdr. erhåller lika
andel med 3,000 Rdr i törbindelser; |
¢) vy för reservfonden och arvoden efter bolagets be¬
stämmande. :
Genom ett exempel blir denna fordelningtullt AskAdlig.
Vore bolagets kapital 100,000 Rdr och deraf 40,000 Rdr
i hufvudmännens förbindelser samt årets netto-behållning
10,600 Rdr, erhölle vanlig bolagsman för sitt kontanta
tillskott i ränta och vinst 8,53 proc. och en hutvudman
för både detta tillskott och förbindelsen ett belopp, som
skulle motsvarara 19,80 proc. af hvad han kontant till¬
' skjuter. Tager man i betraktande, att hufvudmannen,
utom risken, blott i det fall, att behållningen lemnar något
öfverskott, sedan bolagsmannens kontanta tillskott fått åt¬
njuta 6 proc., kan påräkna någon utdelning för sin för¬
bindelse, så synes grunderne för fördelningen vara både
billiga och klokt beräknade. Utom nämnde : ränta och
vinst kan bolagsman, som handlat för 1,000 Rdr, påräkna
en icke obetydlig andel i de under a) anmärkte 8, af
vinsten, och denna fördel bör skaffa bolaget många kun¬
der. I detta stadgande ligger efter vårt förmenande en
stor framtid för bolaget. : é
Det ir intressant nog, att göra jemförelse huru stor
vinsten skulle bli för det tillskjutna kapitalet, om hufvud¬
män ej funnes. Vore detta 100,000 Rdr och årets behåll¬
ning såsom ofvan antagits 10,600 Rdr, blefve delegares
ränta och vinst 7,38 proc., således något mindre än om i
kapitalet inginge hufvudmäns förbindelser. Härmed är
ock bevisad lämpligheten af förslaget, att i bolaget. emot¬
taga hufvudmän, som få rätt till mindre utdelning för
deras förbindelser; också har man inrymt ett stadgande
i reglementet, som afser rätt för bolaget att förhya be¬
Feummelsen om dem, i händelse skäl dertill skulle före¬
innas.