för dess besvär, —- dermed man: ock på densamma satt en
sporre för befordrande at föreningens bästa — och minst
en del reservfonden, att företrädesvis användas för inköp
af dyrare redskaper, som inom området mot byra till
denna fond skulle fa utlånas. Genom en sådan fördel¬
ning at vinsten skall föreningen verksammast tramkalla”
dels sparsamheten inom området, så väl och ej minst hos
barn och tjenare, hvilka såmedelst beredas högre ränta,
än i någon bank, som ock hos delegare och kunder, då
desse få andel i vinsten i förhållande till hvad de köpt
hos föreningen, dels ock genom planen för reservfondens
användande lemna ett godt handtag åt jordbruket.
Reglementet är ytterst enkelt samt lättfattligt för all¬
mogen och i öfrigt grundadt på den plan, som Sunne
socknemän ansågo sig strängt böra följa: nemligen att
all handel i boden skall ske endast mot kontant betalning
och att all egentlig ”spekulation” skall undvikas samt för- ~
eningen i stället skaffa sig någon redbar förläggare, hos
hvilken föreningen i mån af behof må kunna hämta sina
förnödenheter och påräkna att få afsätta sina produkter
emot bestämda priser. Ty såmedelst skulle föreningen
icke ha behot af någon vidlyftig vare sig correspondens
eller boktöring: och således icke heller af fullt affärs¬
skickligt biträde, som alltid blefve dyrt, utan kunna åt¬
nöjas med en redbar, vanligt skrifkunnig person att sköta
kassan och böckerna samt att ba uppsigtén öfver det hela,
hvilken person borde kunna erhållas mot en ringa ersätt¬
ning, och derjemte en qvinna, eller annan lämplig person,
‘som besdrjde sjelfva utminuteringen och fdr egen räkning
kunde vid lediga tillfällen sysselsätta sig med någon
passande handslöjd. :
Sa ha stiftarne tinkt ordna féreningen i Sunne under
förhoppning å deras sida, att det ifrågasatta Norrlands
Handelsaktiebolag skall komma till stånd och töreningen
bli i tillfälle att få använda detta bolag till sin förläggare.
De skäl, som af sfiftarne framhållits för bildande at
denna förening äro också både ädla och kloka. Bland .
annat tro de, att den böjelse, som hos mången af allmo¬
Sens söner nu snararare än förr uppstår, att vilja bli fri
jordarbete och i stället, utan afseende å hvarken kapital¬
tillgång eller duglighet, slå sig på handel, skall i väsent¬
lig mån qväfvas. De vilja spata den arbetskraft, som nu
går förlorad i och för allmogens resor till staden och för
öfrigt sätta allmogen i tillfälle både att bestämma hvilka
slags varor samt beskaffenheten at dem, som företrädes¬
vis böra finnas i boden och i främsta rummet hindra all
utborgning, som hittills så beklagansvärdt skadat allmogen.