Med ledning af nuvarande förhållanden skall varu-trans¬
porten emellan Sundsvall och Östersund, som med vanliga
formän under normala förhållanden kostar 2 rdr 51 öre
pr centner, redan under innevarande års sommar, sedan
den 4,5; mil långa ångbåtsleden Hemgrafven—Hammar .
blir öppnad för trafiken, kunna nedsättas till 1 rdr 75 öre
pr centner. Funnes deremot nämnde jernväg borde den
bli högst 1 rdr 57, och möjligen derunder, när trafiken
ökas, emedan transporten med ångbåtarne är i medeltal
beräknad a 71 öre pr centner milen, hvilket är alldeles
för högt och tål någon minskning. För resande gestaltar
sig tördelen. än mera i ögonen fallande, oberäknadt det
större behaget, att omvexlande få färdas på ångbåtar och
iörträffliga vägar Att trafiken å den delen af kommu¬
nikationsleden, som sträcker sig emellan Östersund och
Levanger i Norge, är högst väsentligt billigare, än med
formän eller gästgifvareskjuts, är något, som erfarenheten
redan ådagalagt och än vidare kommer att ådagaläggas,
sedan nya ägarne af ångbåtarne på denna del af linien
närmare bestämt taxan. Men äfven för denna del at le¬
den kunde trafikkostnaden minskas ganska betydligt, me¬
delst åtgärden att bygga 0,7 mil — säger ry:dels mil —
ny väg, hvilket länge varit ifrågasatt, men icke lyckats
ådraga sig: någon allvarsammare uppmärksamhet, ehuru
efter denna ombyggnad tillfälle erbjödes, att få 2,5 mil,
som nu äro besvärade at svåra backar och utgöra ett ,
stort hinder för trafiken, utbytta mot en fullt jemn och
verkligen god väg.
Desse anmärkte förhållanden antyda nogsamt, att sam¬
färslen emellan de båda brödrarikena i dessa nejder, äf¬
vensom: emellan stora trakter af Norrland skulle i väsent¬
lig mån underlättas, om jernvägen Sundsvall —-Hemgvaf¬
ven kommer till stand, ty jemval Herjeddalen och vissa
delar af Helsingland skulle fa stort gagn af den, obeväk¬
nadt att den lifligare rörelse, som utan tyifvel skulle upp¬
stå i och närmast omkring Sundsvall, borde välgörande
kunna inverka äfven i-delar af Angermanland. Redan af
detta skäl borde man med allvar se till att denna jern¬
vig blefve snart byggd; men äfven andra skäl kunna å
Svensk sida framhållas. Att Norrmännens handel i Jemt¬
land befinner sig i stigande är nemligen ett faktum, som
icke längre kan bestridas. Om nu äfven befolkningen i
Jemtland med verklig glädje bemärker ett sådant förhål¬
lande såsom hufvudsakligen framkallande täflan med Sunds¬
valls köpmän och billigt pris å de varor, samma befolk¬
ning har att köpa, antaga vi dock, att det måste ligga i
Sundsvalls verkliga intresse, antingen att kunna i denna”
tiiflan återvinna det handelsområde i Jemtland, som det
från äldre tider haft och jemväl borde kunna ha, om