Sida 12 [12]
AS
komst för slagtboskap, hvilken bör bli icke obetydlig för allmo¬
gen invid städer eller i trakter, der jen" starkare rörelse be¬
drifves, icke heller är taget i betraktande, att en mindre :
ladugård bör kunna skötas. hufvudsakligen med eget husfolk.
Vilkoret för detta goda är emedlertid, att allmogen skall lära
sig tillgodogöra all. den inkomst. af mjölkkor, som är möjlig.
Icke, sisom nu ofta är fallet, förakta inkomsten deraf, om-än
att börja med den för dagen skulle synas ringa; ty för hvarje
år, som inträder, måste den ökas och den blir i väsentlig mån
större, när allmogen lärer sig att begvämt inrätta meijerier.
Vi hoppas att framdeles kunna meddela något om resultaten
vid de meijerier, .som inrättats i Mörsill uti Jemtland och på
flera ställen uti Westerbotten samt i Ofvansjö uti Gestrikland.
Man må icke anmärka, att Ljusnedahl egnar sig serdeles väl
och bättre, än andra gårdar för boskapsskötsel. Ty, ehuru be-.'
tena vid Ljusnedabl äro förträffliga, odlas der hvarken jord¬
frukter eller säd af någon betydenhet, knappast för husbehof.
Utfodring dermed, som i så väsentlig mån underlättar en lö¬
nande boskapsskötsel, har således hör icke egt rum. Med nå¬
gon uppmärksamhet och omtanka kan betet i hela Norrland
äfven uppdrifvas till en höjd, som fullt skall motsvara behofvet.
Innan vi sluta denna artikel göra vi oss ett nöje af att i
detalj för hvarje månad lemna del af hr Farups uppgift om
den qvantitet mjolk, som anvandts for smértillverkningen och
huru mycket smör, som deraf erhållits.
Kannor, Skalp.
4867. November. Mjolk 765. Smor 2183.
December. - 662. AEBAESO}¢
4868. Januari. i 765. » 2063.
Februari. cs 950. ono"
Mars. Shea GG te oe AS) ee
April. oon LOO: > 4653.
Maj. » 4,806. eos
Juni. » GER, a AAS.
Juli. hoe » 7233.
Augusti. eee eo:
September » 2,056. » 49,
Oktober Ad 4,181. a x 2473.
> S:a 19,089. 4,8413, .
Denna uppgift bevisar, att vid Ljusnedahl erhållits 23 ort ”
smör af hvarje kanna mjölk i medeltal hela året, och under
Juni—September, d& kreaturen tre manader hillits pa bete &
fabodevallen 26 ort. Denna skilnad är emellertid icke så stor,
att betenas godhet inverkat något serdeles på gräddans smör¬
halt; hvaremot icke osannolikt förekommer, att fjellbetena i
hög grad ökat kornas mjölkafkastning, ehuru. vi sakna en när¬
mane kännedom derom.
") 25 ort == Ar Norska skalp.