Page 11 [11]
OCR
— 7 — Beräknas detta i penningar, nemligen .' 4,844 skalp. smör 430 Gre*). . . . . 2;420,50: 346 ,, sdtmjolksost 4 40 Gre . . . 206,40. 3,765 ,, annan ost å 20 öre . . 732,60. 3,479,50, och för hushåll, försäljning, kalfvar m: m. ; 2,857 kannor sötmjök å 20 öre . . . . H741,40. > 8,882, ~s skummad mjolk & 40 öre . 888,20. 4. 439,60, -sa har mjélken i verkligheten lemnat . . . . rdr 4,639,140 Detta mjölkparti har erhållits af 29 kor, bland hvilka dock en varit någon tid sjuk med . See a . 43,452, m plod a QVIDOTit. ate ae Ck goes BAL iin. 2,282; » 47 under dret inkopta kor . . . . . . 3,894, » 8 kor, som efter denna production slagtats 2,229. S:a 22,847 kannor. Således 238 kannor mera, än som uppmätts i meijeriet, hvilken skillnad härledes deraf att profmjölkningen i ladugården skett endast två dagar i veckan, ; Om nu för uppskattning af kreaturens mjölkafkastning blott beräknas förstnämnde 22 kor, efter afdrag af den sjuka kon, så ha dessa 24 kor lemnat 608 kannor i medeltal: pr ko; och borde alltså af 37 likå goda mjölkande kor erhållits hela den mjölkqvantitet, som erfordrats, för nämnde nettoafkastning 4,639 rdr 40 öre. : Dessa ziffror böra vara : pålitliga faktorer for bed6mmande, huruvida boskapsskötsel med meijeri bör kunna i Norrland bära sig. Oss synes det alldeles uppenbart, att, enär den nyss anmärkta afkastningen 608 kannor mjölk af en ko icke är öfverdrifven, utan bör kunna uppdrifvas mycket högre, förutsatt att kreaturet är af godt slag och får riklig utfodring, ej beller de af oss upptagna priser äro för höga, utan lätteligen böra kunna betingas högre på de flesta orter i Norrland, helst der en mera framstående skogsafverkning eller annan liflig rörelse bedrifves, allmogen skulle medelst boskapsskötsel kunna förskaffa sig en vida lugnare och bättre utkomst, än som är möjlig medelst forsling, handel eller annat dylikt. Ty vid jemförelse med förhållandet på Ljusnedahl, skulle en bonde, som i sin ladugård föder 40 kor, hvilket för de flesta händer bör kunna med lätthet låta sig göra, erhålla en bruttoinkomst af 4,934 rdr. Redan en sådan bruttomkomst af ladugården skall otvifvelaktigt mana honom att mera uteslutande egna sig deråt, och i den mån-han gör det och till följd deraf minskar dragarnes antal, kan han i stället öka antalet af mjölkande kor, som så småningom lemna honom en ökad gödseltillgång och såmedelst möjlighet för en utvidgad ladugårdsskötsel. Det torde vara öfverflödigt erinra derom, att uti Ljusnedahls räkenskaper icke ingår någon in*) Hr Farup har vanligen erhållit 75 öre i Raraas uti Norge.
