Beräknas detta i penningar, nemligen .'
4,844 skalp. smör 430 Gre*). . . . . 2;420,50:
346 ,, sdtmjolksost 4 40 Gre . . . 206,40.
3,765 ,, annan ost å 20 öre . . 732,60. 3,479,50,
och för hushåll, försäljning, kalfvar m: m. ;
2,857 kannor sötmjök å 20 öre . . . . H741,40. >
8,882, ~s skummad mjolk & 40 öre . 888,20. 4. 439,60,
-sa har mjélken i verkligheten lemnat . . . . rdr 4,639,140
Detta mjölkparti har erhållits
af 29 kor, bland hvilka dock en varit någon tid
sjuk med . See a . 43,452,
m plod a QVIDOTit. ate ae Ck goes BAL iin. 2,282;
» 47 under dret inkopta kor . . . . . . 3,894,
» 8 kor, som efter denna production slagtats 2,229.
S:a 22,847 kannor.
Således 238 kannor mera, än som uppmätts i meijeriet, hvil¬
ken skillnad härledes deraf att profmjölkningen i ladugården
skett endast två dagar i veckan, ;
Om nu för uppskattning af kreaturens mjölkafkastning blott
beräknas förstnämnde 22 kor, efter afdrag af den sjuka kon,
så ha dessa 24 kor lemnat 608 kannor i medeltal: pr ko; och
borde alltså af 37 likå goda mjölkande kor erhållits hela den
mjölkqvantitet, som erfordrats, för nämnde nettoafkastning 4,639
rdr 40 öre. :
Dessa ziffror böra vara : pålitliga faktorer for bed6mmande,
huruvida boskapsskötsel med meijeri bör kunna i Norrland bära
sig. Oss synes det alldeles uppenbart, att, enär den nyss an¬
märkta afkastningen 608 kannor mjölk af en ko icke är öfver¬
drifven, utan bör kunna uppdrifvas mycket högre, förutsatt att
kreaturet är af godt slag och får riklig utfodring, ej beller de
af oss upptagna priser äro för höga, utan lätteligen böra kunna
betingas högre på de flesta orter i Norrland, helst der en mera
framstående skogsafverkning eller annan liflig rörelse bedrifves,
allmogen skulle medelst boskapsskötsel kunna förskaffa sig en
vida lugnare och bättre utkomst, än som är möjlig medelst
forsling, handel eller annat dylikt. Ty vid jemförelse med för¬
hållandet på Ljusnedahl, skulle en bonde, som i sin ladugård
föder 40 kor, hvilket för de flesta händer bör kunna med lätt¬
het låta sig göra, erhålla en bruttoinkomst af 4,934 rdr. Redan
en sådan bruttomkomst af ladugården skall otvifvelaktigt mana
honom att mera uteslutande egna sig deråt, och i den mån-han
gör det och till följd deraf minskar dragarnes antal, kan han
i stället öka antalet af mjölkande kor, som så småningom lemna
honom en ökad gödseltillgång och såmedelst möjlighet för en
utvidgad ladugårdsskötsel. Det torde vara öfverflödigt erinra
derom, att uti Ljusnedahls räkenskaper icke ingår någon in¬
*) Hr Farup har vanligen erhållit 75 öre i Raraas uti Norge.