Sida 942 [942]
OCR
164 Protokoll d. 29 Jan. 1821.· anfiälld, dock alt qwarfiaden äger beständ blptt i trenne mänader, under afbidnnjntt ins-let göres anhängigtz och i 3 S. stadgas, atk Konungens Befallningshafwande kan meddelcc qwarstad, dä etc mäl, fäfom twifiigt, förrvifez till Domstolen. Lllla deßa W-rstadsansialter siola, enligt 10 Z» gifwa förluånsrcier. Willkoren för qwarstads bewilicmde ide menne förstnänmde fallen dro, att fara spnes för handen, det gåldencir nndcmsiickerT eller för-störet godfet, ocb ntt fökanden wifer sannolika siäl för sin talanz i sifinäumde fall Eiter ankonnuer bewiliandet pä Konungens Befallningshafwandes fkälign bepröfwande, »der will säg«a, «o1u han sinncr anledningarne sädane, att krafwet skall af Domstolen fastställch fastan det icke kunnat sfe i exccutif wag. Our det är obestridligt, att en tillfötlitlig bewisning oin gäldenarens afsigt att undanfiicka eller förstöra sin egendom i de flesta fall mäste blifwa fwar act ästadkonnna, och att del äfwen i allmänhet tustte wara ofakcct att, innan galdenaren bliwa hökd afgöm fannolikheten af fökandens talan, fä fdlier ock otwunget deraf, att bifalliet eller wagrandet af qwarstadcn Increndels koumker att bero af godtycklig pröfning. Mig förefaller der noli-gast, att om sökanden icke faknar all fkenbar anledning, skall tefultatet hufwudsakligcn bestämmas af den borgen, han förcter, och qwarstaden fällan wägras, enär fullständigfäkerhet för alla päfökjdkr stäcles Mkn demm kckkkhetx fsk ps-. h-: bors-«iässo» Ists åfwen fsr obestämda och outredda fordiingak, fdrikaffa ssg betackning inpä sistn stunden före galdencirens ccssion, blir imedleltid af mpcken wcida för allmanna crediten Snart siall man lära f g att amvcinda qwarstad, fkifom ctt ofelbart medel act bereda pantrcitt i lösegendom för fovdlingar, derföre fädan fä-: kerhct ei warit fdrfklifwetn Afkven för« gäldenaren öppnasc derigenom utwagnr, act knnna emfwarsfritt bedraga. Gäldenciren sinner fig i behof att göra ceßion. Han upptcicker sinftällning för en cller flere borgenärer, dem han will gvnna, och företager nägon flpttning ellcr annan i sig sielf ofkpldig handling- fom likwcil spnes utmärka afsigt att undansticka. cller försiöla nägon del af egendomen. Borgencilen styndar sig atk få qwmfmd, och döi gäldcnären sinnt efteråt inkommer med ceßionsansdkning, åtcriiåv för de öfiige bot-genärerne ingen tillgäng. Lagsiiftningen bar hieintills i detta hanseende fdlit belt wdm gruvdcr Den hat«-, få widi sie knnnat, sökc förekommn werknn af enfkilde borgenarers fötsöky sitt På bekosinad af andras rätt, förskaffa sig uteflntnnde fölmån uti en uppenbart gåldbusnden umns mendonk. Derföre bar den ei eller lillngt qwarstad eller siingxingsfösbud nägon welkan tills förmänsiätt i concurs, och i samma andamcil bar den ock uti 17 Capitlct 12 Z. HandelsBakko fdrklarat den imckning ei gifwa förluånsrcite, fom Kett, sedan wildenan factigdonr allmcint kunnig bkef IPWUßLsta ocb flera ficimmande lagstifcningar fökeikrifwez kntwckligem seit qwm sind ej medför förelrckde i conenrsx Utur en Dansk fövfaktning af den 19 Maji I758- M widare förklnind genom Fdrordningen den 30 September 1778, mii föliande ord anföras: «Arrest (feqvester) för sigl sickf szwcr ei efter lag-end affgt och mening ätden, fomdenfannua «utwerkast, trägen- sädan förlnän eller rätt hwarigenomi kcm förwärfwas pant- elker princi«tctsrcitt ide scqvestrerade effecteme, men allenast en rattighet alt päftä, der deßa esseka
