OCR Output

162 , Masken «d. 29 Ian. ·18-21.

nas, och utan undantag un stadgas, att försäljning af utmätta lösöreu fkall fke genom of¬
fentligt utrop, sä blir deraf en följd, act på lika sätt fkall tillgä med fordringar och tät¬
tigheter. Ett sädant fdrfarande anser jag deck, utur flera siäl, icke lämpligt.i Hwad for¬
dringar angär, sä liggerj öfwerenskmmuelsm emellasp längifwaren och lånkagaren den na¬
turliga förntsättning, att fordringen ei Jus annorltcnda·1ttkräfwas, än wid deß förfallotid,
i godo eller genom lagliga medelt, ehwad.-långifwaren sself är innebafware deraf eller öf¬
werlätit den till annan man: det woxre ett mißbruk af det- ömsesidiga förtrosende, fom
grundlagt -afl)andlingen, om jängifwarem genom offentligt utbiudande af sin· fordran, kun¬
giorde för allmänheten läntagarcns förbindelse och sämedelst siadade hans credit. Förhäl¬
landet förändras ingalunda derigenom, att fordringen, genom utmätning blifwit en säm¬
bet för längst-warens borgemär. Att den gäldenär, herv hwitken utmätning Fett; stulle i
de siesta fall härigenom förnärtuas, spnes äfwen pätagligtz J stället att den tillgäng, hcm
ågde i fordran hos annan, borde bestämmas efter dennes werkliga betalningsförmäga,bles¬
wc UU spcclllantens presumtion mättstocken sföis jvärdet, och wore debitom okänd pä den ort,
der försåliningen skedde, få bortginge fordringeu fannolikt tilt etts wterligt wanpri6. DIE
fdr öfrigt for-dringen knnde wara falsk eller protesterad, och dä eukellan gäldenären och bor¬
genären okände qwitmingsförhällanden möjligen ägde nun, blefwe wårdet sällan-rått beräk¬
ncligt och inköpet fötiageli.gm ask-we III XVI-Ist vch Hrtusks Jdkszzssinmuan ikulle aldrig mor¬
fwara dct esse-etwa beropp, som fordringcn borde frambringa, om den i sin ordning utsök¬

tes hos gäldenckrem

Man åberopar wädan deraf, att en« gäldenckr, för att undwika bpsättning, siulle —
föka siaffa sig, hos owederhäftiga personer, fordringar pä lång förfallotid. Detta mißbruk
år förekommet genom det i 7 Capitlet I Z. föreslagna stadgande, att onn, wid utmätning
hos gäldenär, tillgängar ej finnas, eller om de äro twisiiga eller icke kunna för annan
orfak siraxt till betalning i laga ordning«anwändas, stall ban, uppä borgenärens pästäem
de; bysätta6. «Mera ömtäligt skulle det spnas för gäldenären, att wara underkastad en sä¬
dan päföljd, dä han ägde tillgängar, fastän de« ej kunderealsferw Men atqu det att
hans förlägenhet ej afbielptes·g"enom fordringens reasisation wMentlig förfälining, som,
cfter bwad ofwan anfördt är, nästan alltid skulle medfdra ha tIUst dch siada, få wore
der icke att förmoda, der borgencirem om den i mät tagna fordringen Ums-»F anses Wer¬
skulle vrka bysättning, eller atc ucxvägar saknades act aufkaffa valktta, genom beläning der¬
af, till förfallotiden. « «

Mcd sädana rättigbeter, hwilkas wärde bevor af rättegäng eller eliests är obestämdt,
inträssar T amnänhet ett lika förhällande. Akt sälja pä auction, wore att bortslumpa dem
för intet eller gifwa dem kUI pkis sit en ellek fz speculantcr, fom tisllfälligtwis kunde äga
eller få kämiedom om wärdet, medan den öfriga delen af allmänheten saknade all anlednins
att det bexsäknm . " »

Pä deßa grunder hcmställer jug- Im ej wid stutet af 13 Z. bör tillckggasx «Ejmä
.«dock i mät tagen sprde WTD «vsssnttigt utrdp Mias, utan beförje utmömingsmam Mk
»den i laga ordning indrifwes. Nättigheter, som pä twist bero eller till wätde eliest U

X