OCR Output

158 Protokoll d. IS Jan. 11821.

Sista eller «19 Z. af 22 Cap. antogs enhälligtz äfwenfom 23«, 24,’25 otb 26 Sovie¬
len gilladrs,11tan widare anmärkning,.än att JusthtieRäden Poppius och Blom, samt·
JustitieOIthudsmanneu, Friherre Manuerheim, i;.följd.af deraswid Its, 17 och 18 Mk
i 22 Capitlet ptkrade serskilda mening,.anfågo 5 S, af 24 Cap.. böra utgä.

1821 den 15 Ianuarii.

Närwqrandet

Hans Erst-much JustitieStatsMinistern, Herr Grefwe Gyllen—hokg.
HerrkthstitieRådet Poppius. « ’
Herr InstitieRådet Blom.

Herr ConnnerceRådet Lenngren.

Herr CommerceRädet Zeliius. ,

Herr ExpeditionsSecreteraren Ricl1ert.
Herr slevoeatFiscatw gis-Zik- ·

IItaf förflaget till RättegängsBalk för twistemäl lästes 27, 28 och 29 Capitlen, samt de
13«första W. af 30 Cap» utan amnärkning. «

Början af «14 Z. war så lpdandez . « . . .

«Ledamot i Ofwerrätt, eller Ofwerkätts betient, fom Arlingön xniuter, mä, hum¬
«ken i den Rätt, ellcr Ipid nägon Nätt, som derunder lpder, fullmäktigikapJföraÆ ·

Llngående detta stadgande, fki widt det innefattade förbud för betjente wid Ohr-er¬
rätt att befatta sig med fullmäktingap, bade eurellan Conuniteens arbetgnde Ledamöter ski1i¬
aktighet nppstått, i anledning bwaraf.CommerceRädet Zenius och AdvocatFiscalen staaif,
hxvilka om förstaget warst ense, förklarade·, det de ansett rättigbetkn att utföra fullmäktig¬
sinp icke kunna tilläggas Ofxverrättens ordinarie betiente, hwilkas af bestämda göromäl
upptagna tid icke borde spillas genom svßlosåttningar med ensiilda kckttegångsangelägenhe¬
ter, hzvaraf äfxven den särskilda olägenhet ej· sällan kunde intrcissa, att, dä, deras tjenst i
Ofwerrätten fordrade handläggning wid dit inkomna wäl, de dsetifrän bleiwo hindrade af
ersah att de wid Underrätten biträdt ena parten. CommerceRädet och AdvocatFiscalcn
bade derföre trott, att den föreikrift i detta ämne, soin jnnefattas uti 15 Cap. 3 H. af km
gällande lag, Vch hwarmed 87 s af KongL Resolutionen på Allmogens deswka den 12
December 1734 instämde, borde, fåsom wälgrundad, bibehållas.

ExpeditionsSecrcteraren Richert vttrade, att, efter hans sanke, bot-de ett af tka
«-mäljas: antingen att rent Af förbjuda all betiening i Ofwertätt act advorera, eller ock
act hclt och hällit borttaga föthudet. Were den cnn partefss fäkerbet bättre wärdad,
om der wore den andra förbudet att nyttja nägon af Ofwcrrättens betjente till fullmäktig,