Sida 928 [928]
OCR
3150 Orest-»Holt Josto »Ja-. MAT. -Mlka af kikrifniga bandlingar icke sxrhälla samtan del, än iden Domstolen .ffrat1tståller, och hwtlkas decisipn af Iwisten sälcdeå till en del beredes af kamean Sonst seller ·-talanger. Menjurpinråtk ningar särosännu bos jvß icke i alltnänn.i-lagen antagna,z och det är ;i .1notiverna tmp1pst, på est ,ti«l·l.frcd8stcillande sätt, hwarföre de i denna afdekning af RättegängsBalk jcke eller ;äro:--förcs1a9.snaj Akt til-! etc gannsualt och oklanderiigt vastem wilja Ehopfoga och inpaßaflikar af ett nvttxely ler främmcmde,· befordrar cj hwad som i ett system bör sökas, enhcten af det bela. .Ånnn återståren sbetraktslse -i detta säume, fom tilläfwentyrs torde förtjena sin uppmärkk samhet: set är.11ekuligikn tidens ot-illräcklighet·föx detta nya tillskott ispkoceßen hos wam domstolarnc, i fal»l-nmn, oaktadt deß nmbcirlighet, sont jag nn sökt wisa, ändå wille« se sdet antagit. Man kan i detta fall, eller .hwad tidcns otillräcklighct angär, sättas erfarenhetens bewis i ftällec .för 1«lntledningarnes. Ont t. ex. wid en Ofxverdomstol ellcr. på en division af en dfwerdome siol blifwit pä etc är föredragne« och afgiorde 1800smål, —få kan man med full wißhet antqgn att, af deßa, ätkninstone 100 sammanlagda twiste- och brottmäl warst af den natur, act paratnc idem ikullc hafwa önskat tala, to godtpckligheten dertilkberor af dem. .—O1n man nu i deßa, naturligtwis widlyftigare och nkcra inwicklade mäl, biott gsfwer en dags feßion schwardera för handlingarnes och berättelsens läsning, för parterncs slutlign tal och för ntålets afgöä tande, hwilket dock föga lärcr låta fig werkställas, sä .äterstä, äfwcn dä inga ·ferier beräknas, mindre än 200 dagar af ätet .för könedmgsützaen ochL akadmndaspast de--öfriga- störte och mindre »O ask-« Wukysukwensiued den oasi telkgasie arbetsamhet, lkaäl, efter hwad erfarcnheten ädagalagt, omöjligcn kunna, ellcr ens kanske af en famwetsgmnn och nogniknad Domare böra, pfi denna tid expedieras3.- Man förestålle sig widare, act waerdocnstolarncs göromäl, utan nävgen hittills intniffad förändring i lagikipningen, ärligcn tillmäxa och att, cfter en sådan förändring, drls genom Lagnmnsrcktternas och wißa Stadsdomstolars npphörande, dels genom de— Collegiala Werken-Z möjliga omskapning, der-as görontkil stola till en obeståtnd mängd desto säh-are förökas, sont det närwarandc lagprojcctet äfwen bortcagit wadepenningar och revisionsstilling sinnt flere hittills wanliga prcstanda i civila frägorz och man siall i sannna förhssillande och Ined beräkning af der wanliga Inättet i Inennistofönnägan sinna omöjligheten så nwcket siörrc för ärenderncs afgörande hos Ofwerdomstolarne. Detta tillstånd, sont en dag tordc lätaf känna sig nch allt sitt bewnmter, kan likwäl, -jag wet det, afhjelpas genom etc förökadt ,antal of Ofwesp domsiolar, sont beror på de högsta lagstiftande niakternw beslutz och få Uödwändigt och önstwårdt ddtta beslut dagkigen fvnes blifwa, sä torde likwät antagandet »af plaidoijkks Ecke kVWIM Akt urgöra ett af de siörre motiverna dertill ellcr särdeles wär löna kostnadenz MEU i alla fall åkeksiw de ännn sannna onksorg för unvidgandet af der fista råttegångsstckllsk, dir alla sakcr frän de föl"ökape Efwcrrcittctna utan hinder sannnanströnnna, och hwarest den egcntcligcn stora siådebanan for de iuridiska fåktningarne förmodeligen ikulle öppnas. X . J fammthang hårmcd bör iag cj lemna onämnd den innka, jag nsgon gäng hört frankkastas- Akt kalkaMsien cller i allmänhet den goda litteMkUkM sinlle göra en tvinstch -rätte- — AZUSZML Dck ä? MIN- dtt den goda litteratnren hvs Vß behöfwer all den winst, den kunde X göraz men om man i allmänhct började med att E goda skrifter inför Domstolarne mttpcka l)1ch UWI Wille, Vch fök Mdras begrepp med stUrkaJ klar-her och ttkoderationr-«fra111siälla sina äligganden, så sinlle kansie den goda kitkerqturen tills widake ämdjas med wznstm dekafz f
