OCR Output

entla framstckllnkng, deß natur gemenligast fordrar,« framstär i· ett längk och siuderth kal, ons¬
klådd af alla de rhetorikens prydnader, fakförarens snille kan gifwa betät? Skulle i—rke, wiid en
nvggrannqre nnderfökning, hans afsigr i allmänhet waru, them att öfwertala, än Akt öfwektps
ga-, mera att fänga inbillningen och Fäusten, än att tillfredsställa förständet,- nägvn gäng mera
att genom hopade sannolikheter sätta en fckrg pä saken, soin icke är sanningens, och att genom
UPPWckckM sinnesrökelser aflägsna från Domaren det kugn och der kalla åsiädande, som bör ät¬
följa hans pröfn-ing, Wer-sont en Fransk förfatxare kortare uttrycker sig: det är rart, att
bädck plaidörerna äro i god tro, och alltid är det en af dem, sont rckknar
pä Domftolens okunnighet ekler wäld. Om imedlertid förhsällandet är fådant med
fdttkässliga plaidörer —- jag taxar ej ens out rabnkister och chicanörer —- hwilken wore wäl dä
winsten af deras antagande i saker, som redan äro skriftligen förde orh utförde2 Hwilka woro
de siörre ljus, fom sioka spridas öfwer saken genom talet, än som förut äro deräe gifne genom
siriftwexlingen? Och om det wore möjligt att i calculer bcräkna, genoni hwilketdera af deßa be¬
handlingssättsröttwifan jemnast och « säkrast bxifwit hos okika folkslag ntdelcxd", så sinlle jag icke
ett ögonbkick tweka pä ntflaget demf. — Jag bar föresiällt mig wältaligbeten wid Dunste¬
larne i sitt ideal, sädan jag nu hastigt söke tekna den. Man torde hckrwid inwända, att den
förfömnde kraft, som kan sättas i ett kal, kan äfwcn sättas i en skrift: —- wißcrligenz —- men
effekten är ej densannna. Skriften deckamems ej, men läses under en kugn uppmärksmthet, och .
genom deß läsning och omläsning är Domaren i tillfälle att öfwerwäga och urskilja hwad deri
är dikt eller sanning, sickc errors-pfian och intedtertidfdrswngas intrpckek , «
. I t—ider, dä, nted en bristande allmännare strifkonst, kagar chm icke gäfwos skrifnes, des
landsscder i deras ställe följdes, ellcr ock i andra tider, dä lagame ännn icke upphunnit nägon
bestätudhet cller fullkonming, borde tal wid Domstolarne wara nödwändkgm Man behöfde dä,
jemte framläggandet af sielfwa faetnm ellers twisteämnct, dedncera" fig fram till bwad man
ansåg för rätt och skäligt eller till hwad lagen bordt säga, om den funnits eller om den fnnnits
« fullständig. Fdrmodligen mißtager man sig ockfå föga, om man derifrän cgentkigen härleder des¬
sa kais upprinnelsr. Sedan äter,- under tidens fortgäng, lagstiftningens konst giort stvra ech«
hastiga steg tkll fullkvmligbet och bestämdt sina bnd för de flesia förekommande fall, fom ers-arm¬
het och eftersnmande förmätt samm, cir förhållandet owederfägligcn ombytt,— och man kan nu
UWM Web fMUkUg fägcd Akt kAgOU ssekf satt sig i plaidörens siälle och förklarnt sin mening eller
Wunden Det är redan i fekler, som Swerige ägt besirkfna lag-ar, hwilkas wärde i det hela kas¬
git, föttiMAt gMUikarens stVM tlppmätksambetz ochdä det nn under ntarbetning warande för¬
fcag böt, som man Opqu afhjelpa de brister cller twetydigheter, sont i wär sisia codex knnna
befinnas,x skall uran twifch hiclpemedkct af fsdane tak, hwm«o1n" nn är fräga, lyckIigtwiss finnas
fä mycket nmbärligare, sont den skriftliga behandxingen i wär proceßordning är» bibehällm Jag
känncr ej med säkcrhet mem, än ett af Europas länder,— der plaidörer knnde anses VDBSSTSC föV
deß lagwerks bespnnerliga bcfkassmheks skull: ett Pbenomen , för mitt omdömc säumckecofökkkaklk
gare, som dettia land hat« en lika stark natisomnanda, sont dinpa tånkare..
I fAMUmUhMg härtued förekonnuer den betraktelfe, atc plaidoijerä och juryinrättnink
Sak stå med hwarandra i ett met-a reeiprokt förhällande, äu plaidoiiers th Donmre, nnn sielf¬
wa ciga pröfningsrätt af sakcn. J förra fallet takar plaidören GENUng tlll STIMMka