OCR
145 v Protokoll sh. 10 Jau.»j18i215. Med« densordning, wi föreflagit för« sakerst utfdrande i dfiverrcitt;. hafwa wi ej haft för afsigt att pämcga swenika Domsiolarna nägon utifrän hemtad method, eller attxi wärt fähigvesland «i·nförskrifwa frcimmande icinders -rcittegängstal, både wäl. och illa bewkiade . under detfransvika nannten plaidoyeks. Wi hafwa föreslagit denna ordning af- ingen. anticm orsak,»cjn act L den, efter wär dfivertpgeije, cir den mest enkla och naturliga. « Dii wi bibchållit det i 27 Cap 2 H. RättegkingsBalken af 1734 års lag gifna stadgan-" de, att «1ued en skrift å hwardera sidan skall käras och swaras i hwad sak det helst är, fom «kounner genom wad’in,« hafwa wi affett nödwcindigheten att för hwarje icittegång ciga en jkrifclig gumdläggning Kärandens inlaga till waerrätten swaxar mot ftemningen tiil Underrätten och är följaktiigen lika oumbärlig sont denno: den skall begränsa käiandens pästöiem den och Uppgifwa bewisen, pci hwilka de hwila. Swarandens fkrift deiemot tjenar till anm: starpare bestäimnande af- twistecimnena och till uppsats pä de motskäi, hans hat« att äberopm denna skrift-är. säledezs äfwen. af obestridlig nytta i rcittegöingenz men lika oundgcinglig, som kärandens, ärden icke. Derföre heter det ock., att käranden skall wara sin talan förlustig, om han uteblifwer uied inlagan, hwaremot swaranden blott förlorar räctigheten att striftligen pttra sigom han försummar att ieuma genswaret. Ncir paiterne salunda striftligen förklarat, hwari twisten rätteligen bestär, och uppgifwit sina Käl, bökjax sakens bekednizxg sa- MW Mägden-we Demnder utwickias och couwletteras bewwninsen ä Vmsp sidoks MCU NEUko äl« atmu icke tedo act iniåta sig i hufwudsakm, Der ar föliaktiigen bäde öfwerflödigt och otienligt, att parierne inga i nägia deductioner detaf " Efter stutad bexedning, författar föredragande ledamoten en beriittelfe, sont med klarM och sanning framsiallei sakens hela sammanhang. Nu Ziterstär ingenting mem, cin parternas stutliga deductioner, om de sinna sädana nödiga En dag kungöres derföre, pa hwiiken de aga att installa sig för Nätten och dem nmntligen afgifwa. Bercittelfen, deraf iniedleitid ett exemplar för hwardera parten waiit act tillgä, blirf dä först uppiciscn. Härigeuom sättes icke allena Ratten, hwars fleste lcdamöter fdrut ei tagir kännedom af saken, ntan äfwen allmänheteu, som, eftet wärt försiag om Mittegängs offcntiighet widalla Domstolar, äger wara tillstcides, i tillfälle att riktigt fatta partcruas anföranden. Rast cfter beriiitelsem lasas dexas skriftetz och Vm de Ansc Men- af dem och bercitteisen tillsaunnantagna, ei wara tillrackligen Utredd, göra de uiuntiigen sina ptterligare . deductioner. Firma de äter ej nödigt att nägot tillcigga, sä är sakeU- i Vch med det sannna, föredragen till siuiligt afdömande. «" Wi bekanna, att wi ei warit i ständ att uttcknka näth deenkligake- WDSZAW Ich Mem ändmkläksmth fifty att i Ofwerrcikt utföra och behandla samt Malt fkämrt bwarföre uppehälles saken med ett siUtföthör, då det stär parterna fritt Art deducera den bådeisina stkifte r och wid de förhdr, fVUI föwgå bemktelsch?— W! sWaM Mföre, att parterne möjligcwis kunna hafwa något mera att sciga, cin sont kan innefattas ien cnda fkriftwexling (mcm fär ej gldmma, att bät ges hwarken replik eller dupllk), dch derfdre, att, after wär tanke, inga deductipner i hufwudfaken kunna eller böra göras wid beredUmszörhötcn af det kiara stät, act Stätten dä ei kan fatta dem och act de ej inprotokonems X