OCR
. (Ärfda«Ba1k. - Kap. 14. 15.) kzsz « 12 BE Dcße äro laga Käl, fomsfvän förmpnderikap befria mä: om man Utrikss stadd ät, eller så fjerran i limdsk bosvde—, eller få trågctembetehafWer- kllest fjuk är, att man barnen ellcr dera·s.gods ej Hätt-engen wskda kan: om man är sextid är gammal: om man sxelf knan bam hafwekz om man redan hafwer twenne förnxyqderikap,eeller etE Adam-; spm anmu"ej tåla kan. Nu kunna andre ikäl grfwas focm profwe dck Rai-um- om Oe vaf den wigt Fro, att re gälla mä. - 15 K ap. « OM fökmvndares pligtz sä ock huru fötmpnderskap afträdas fkaXL L . v I Z. . fFormyndare lätc omyndigt barn uppfostras i den rätta Ewangeliikq »Liran, Gudsfruktan, dygd och dra, hålle det ock till fådana öfningarzoch handteringar, som deß ständ, willkor och anlag kräfwa. Hafwa den own"digns föräldrar, bäda eller endera, bekänt sig till främmaudejäraz gäkls VUZ den Dmpndigas« Uppfostran i Gudaläran, hwad färskildt stadgadt är. ’ 2 H. Då förmynderskap tilltsrädes, underrätte sig föIZMPUdMU DM DER — ymyndigas egendom: är den ej u«pptek11adz läte han det gelmst ikes HAVmyndig person bcifwit under förmyudore stäadz stände förmpndarm M, «attärsstemning ä hans borgenärcr föka, fomi 17 Kap. Handels Balken fågss » · Z s. Förmyndare wärde omyndigs egendom och rätt- sPM sitt egmz kllek gälde ikadcmk » Äro flere förinpndare, och wilja de dela förwaltningcn jsig emellanz föken Rättens tillstcknd dertilL Hakfwa de wär-den« odeladsz swaVsndå för förwaltningen, en för alla-och« ,alle fökptjz dock WAWFM me. Zegvldig att umgålda den andras wckrdslöshet ellep,förfeclfe-· Mk hMI ei »Moder: ··" . ",« ks Lösgrem fom för » omyndig siNUOS Umbärlkgei We fökmpndarHP sä vppm auktioks förpttras, dock med undantktg af siörre boksamlingar, konststyckm equ andm sällfamheter, dem· förmyndaren skall ät den ompndigg bis , behcklla »Ich THISde der ej trängmäl till deras försäljande sig företer. j Ej wck AUkkJIZU ås osmpndzgs kösa egeudom förrättas, utan attdkrom mivst tkv ldagar fOlUk kUUgjprdt blifwitfrän predikstolama i häradet, eller i. Ath