Sida 12 [12]
OCR
II med — banknoter. Nå väl, man må ej tro att idén är ny ellleer originell. Redan på 1700-talet företog sig en af Bergshammarss i Södermanland egare att realisera en liknande plan, fastän hanns tapetseringsverk åter i sin ordning sköflats af tiden. Att utelcöpande sedlar förnötas och förloras är ju också helt naturligt; detttta bevisa bäst bankernas redovisningar. Men vidare komma. hirtiill åtskilliga andra för vårt land egna omständigheter. Sveriges Rilkssbank inlöser ännu alla sina gamla indragna sedlar, i detta afseemdde den solidaste institution i verlden, men — efter lag — öfverlemmaas allt inlöst, nytt eller gammalt, åt lågorna eller gömmes oåtkomliigztt. Dylika sedelbränningar höra likaledes till ordningen vid alla vårra sedelutgifvande enskilda banker, och så kommer det sig, att desssaas äldre och indragna sedlar redan tillhöra de största sällsynthetteer. Blott ex af dessa 28 banker, den skånska, eger, genom gåfva rflyttade till kongl. biblioteket); de der befintliga sedlarnes amtial uppgår till 336 n:r, deri inberäknadt 3 profsedlar från Mallnmö enskilda bank, som ej af regeringen gillades. Man torde sålumdla finna, att närvarande samling, som innehåller omkring 250 nummer enskilda bankers sedlar, intager ett aktningsvärdt rum. Bland de oaktadt ofvan antydda svårigheter bildade secdeelsamlingar dem jag haft nöjet genomgå, och på grund af hvilkas innehåll jag bestämt nedan angifna raritetsgrader, bör i främsta rummet nämnas den i kongl. biblioteket, bildad gemom öfverbibliotekarien G. E. Klemmings nitiska, aldrig hvilande effterforskningar af allt svenskt tryck. Tack vare hans långvariga be
