Page 80 [80]
OCR
78 SVEG Vagenius, rektorsdotter fran Frésén. Insattes 1 Frés6 skola 1808, fortsatte skolgången i Hsand 1815, stud. i Upsala 3 mars 1819, disp. pro ex. vt. 1823, prastv. i Upsala 10 juni 1827 pa kallelse af Ankegrefvinnan Ulrika Lowen till huspredikant; komm. adj. i Ulrika Eleonora förs. i Sthm 8 juni 1830, aflade past. ex. i Upsala 12 dec. 1831, past. adj. i nyssnamnda fors. I jan. 1832, pred. vid Kgl. Serafimerlasarettet i Sthm 1 juli s. 4., utn. till komm. i St: Jacobs och Johannis församlingar ib. 13 apr. 1833 med tilltr. I maj s. å. Erhöll kgl. fullmakt å Svegs pastorat 25 aug. 1845. Afled i Östersund 6 apr. 1861. : G. 1) 5/12 1835 m. Carolina Dorothea Lagervall, f. 15/,, 1809, dotter till kramhandl. Gabriel Lagervall och Anna Dorothea Zetterstrém; + i Svegs prästgård 12/8 1854; 2) 17/6 1855 m. Brita Svensdotter, f. 2, 1829, dotter af hemmansägaren Sven Olofsson i Älfros. + 25/9 1858. Barn i förra g.: Eric Casimir Gabriel, f. 11/49 1836 1 Sthm, lansman i Brunflo; Gustaf Axel Ferdinand, f. 12/2 1838, kramhandl., sed. bankkamrer i Ostersund, + 12/, 1913; Algernon Mortimer, f. 31/g 1840, snickaregesall, + ogift i Sthm 1873. — I senare g.: Eleonora, f. 8/11 1856 i Sveg, + 16/6 1857; Herman, f. *4/) 1858, + °5/, 1861 i Alfros. Tr.: Bion Smyrnzus, bucolicus vates, p. 6. pres. J. Tranér. Ups. 1823. 28. Pehr Olof Frandén (1864-—82), t. f. pastor i Sveg 4 sept. 1861 under vakansen efter företrädaren, utn. khde härst. 11 juli 1864, tilltr. genast, utn. khde i Brunflo 29 okt. 1880, tilltr. maj 1882. 29. Nils Löfvenmark (1883—385), f. i Sthm 2 juli 1846, son till khden i Brunflo A. O. Löfvenmark. Efter afl. mogenhetsex. i Östersund II juni 1867 stud. i Upsala 1868. Undergick teor. och prakt. teol. ex. vt. 1876 och prästv. 18 juni 1876 till komm. adj. i Undersåker; utn. komm. i Vemdalen 15 dec. 1876; aflade past. ex. 21 dec. 1880; utn. khde i Sveg 18 aug. 1881, tilltr. på förordn. 1 maj 1883, fullst. I maj 1884, t. f. kontr. prost 1882, ordinarie följ. år. Rikt utrustad å hufvudets vägnar, äfven poetiskt begåfvad liksom brodern Olof, och känd för sin kvickhet var han under studentåren kanske något ostadig och till synes mindre prästerligt anlagd men fattades af kärlek till sitt blifvande kall och vann biskop Landgrens förtroende, trots det att denne en gång lär ha yttrat, att det hos Löfvenmark ej fanns mera prästerligt än i sina gamla stöflor. Hans hälsa var redan under Upsalatiden mindre stark. Då han efter en tids opasslighet gått upp för att rådfråga nationens inspektor, med. professor Olof Glas, stillade han landsmännens nyfikenhet, om hvad gubben Glas sagt, på följande sätt: »Jo han sa', att värre än den lekamliga döden blir
