Sida 73 [73]
OCR
SVEG 71 1640—44, prost och khde i Aafjorden, | febr. 1661; Peder Mogensen, borgare i Trondhjem, ogift; Mätta, g. m. odalmannen Måns Persson i Eggen, Sveg; Margarethe, g. 1) m. hr Peder Hansson Bernhoft, 2) m. hr Bernt Brimsman, båda sogneprester til Hospitalskyrkan i Trondhjem, + 20/, 1664; Kirsten, g.m. hr Anders Bernhoft, sogneprest i Holtaalen, lefde 4nnu 1691; Ellen, g. 1) m. hr Christopher v. Aphelen 2) m. hr Svend Qvax, bada sogneprester i Fosnes; Dorothea, f. 6/2 1618, g. 1) m. Oluf Bertelsen, khde i Offerdal, 2) m. léjtn. M. Liliewalk; Maren, g. m. majoren och kommendanten Iver Pederssön Schioldborg, Trondhjem; Berete, g. m. Niels Ibsen, directeur på Indset verk; Siri, g. m. en Christen Toldskriver i Trondhjem. 13. Andreas Elavi (1635—1651), hade tjänstgjort som komm. och adjunkt i ett par norska pastorat, innan han 1635 blef pastor i Sveg. Sedan khde i Oviken n. 16. 14. Johannes Joannis Watz (1652—359), släkten troligen från Upland och Wassunda s:n." Före sin verksamhet i Norrland hade han enligt egen uppgift »varit vid scholans i Upsale collegatum uthj try åhr, sedan uthj Hoffvet i sex åhr».? Den 25 maj 1638 blef han sacellanus i Hsand och skolmästare vid stadens pedagogi. När denna enl. beslut vid riksdagen 1640 utvidgades till trivialskola, blef Watz förbigången vid rektorstillsättningen och fick åtnöja sig med konrektoratet. (Del I, s. 348.) Fran I maj 1641 måste han frånträda sacellantjänsten och erhöll först 1648 kompensation med befattningen som konsist. notarie och gymn. adj. Han synes emellertid varit missnöjd med sin ställning, ty redan samma år flyttade han till Sundsvall som komm. och skolmästare samt trädde omedelbart i tjänstgöring som v. pastor och nådårspredikant i Selånger efter khden därst. Henricus Laurentii (III, s. 234, 246). Utnämnd till khde i Sveg tillträdde han här 1 maj 1652 och uppbar detta år första gången 3:dje parten af ostskatten, hvilken ingick i pastorslönen. Hans verksamhet i församlingen stördes såväl genom slitningar med sockenborna som till följd af den fientliga invasionen i landskapet under dansk-norska kriget. Guvernören grefve Joh. Gabr. Oxenstierna anför i bref till kgl. rådet, dat. Söderhamn 26 sept. 1657, att ett parti af de norske fienderna om 40 å 50 man till häst infallit i Härjedalen och sökt uppsnappa den svenske befallningsmannen och prästerna. »Befallningsmannen salverade sig med flykten in i Sellies Dalarne, men kyrkoherden i Swegh hr Johan Watz seijes af samma partie fången vara, vissheten vet man ej». (Sko1 Fadern kan möjl. varit den Joh. Vatz, som enl. Burei anteckningar 11 aug. 1602 var anstalld i Kgl. Cansliet. (Samlaren arg. 4, s. 24, 1883.) 2 G. Bucht, Harndsands skolférhallanden 1638—50. Hsand 1918.
