Page 68 [68]
OCR
66 SVEG beskrifning från år 1737 (i Arkiv för Norrl. hembygdsforskn. 1921, s. 67) anges kyrkan vara »nyss hvald med tranne trahvalf i rundelar och hvitlimmad». Enligt andra källor matte hon 35 alnarilangd, 141i bredd och 12 alnar i höjd, hade spetsiga rösten och sakristia på norra sidan, ombyggd 1775. Den fristående klockstapeln låg på västra sidan, predikstolen bar årtalet 1649. Sista gudstjänsten i gamla kyrkan hölls 1 juni 1845, och påföljande dag börjades dess rifning. Den nuvarande stenkyrkan med torn i väster uppfördes under ledning af byggmästaren Jacob Norin från Norrala, fullbordades 20 okt. 1847, men invigdes först 7 okt. 1849 af kontr.prosten N. Nordien fr. Refsund. Hufvudpartieti altarprydnaden är en kopia af Kungsholmskyrkans altartafla. i; Älfros gamla träkyrka, enl. hvad vi ofvan anfört, tydligen uppbyggd på 1570eller 80-talet, flyttades ar 1638 från sitt gamla ställe, och längden utökades i samband : härmed till 14 alnar. Prästerskapet och kyrkvärdarne anmäla i bref till Hsands konsist. af 21 jan. 1738, att kapellet då af ålder var bofälligt, men att församlingen ej själf mäktade åstadkomma någon förbättring och därför begär hjälp i form af kollekt (Hdpr. 8/3 1738). Efter en på hösten s. å. verkställd besiktning beviljades sådan från stiftets församlingar (Hdpr. ?!/s 1739), och en grundlig ombyggnad utfördes af byggmästaren Erik Svensson 1739—40. Därvid tillkommo sannolikt de sidoarmar, som gåfvo kapellet formen af en korskyrka. V.-pastor Haquin Drake inberättade 15 mars 1741, att kyrkan var färdig till invigning, och konsist. anmodade honom att förrätta densamma, i händelse khden E. Sebrelius själf ej orkade åtaga sig uppdraget. Ny altarprydnad, predikstol m. m. utfördes af Jonas Granberg åren 1740—49. Byggnaden kvarstår ännu, i senare tid iståndsatt från sitt förfall efter den nya kyrkans tillkomst, är utvändigt reveterad och har krysshvalf af trä. Fristående klockstapel i Jämtlandsstil uppfördes 1796. Arbetet på den nya tornprydda träkyrkan påbörjades 1880 under ledning af byggmäst. P. Norin från Norrala och invigningen försiggick i okt. 1886. Kapellet i Linsell, som utvändigt mäter omkring 14 1/3 meter i längd, 9 meter i bredd, började antagligen uppföras år 1777. Byggmästare var bonden Pehr Tholsson i Linsell, hvilken äfven förfärdigade predikstolen 1779. Af brist på medel dröjde det ännu åtskilliga år, innan kompletteringsarbeten, m. m. voro fullbordade. Västtorn tillbyggdes först 1797. Flera reparationer hafva företagits under senare hälften af 1800-talet. [Litt.: E. Modin (1) Härjedalens ortnamn och bygdesägner, 2 uppl. Sthm 1911; (2) Hogdalssocknarnas kyrkliga minnen (JFT 7); (3) Linsells kyrka... Ostersund 1898; (4) Svegs gamla kyrka (i Jämten 1922 s. 20 med afbildn.); J. Lindstrém-Saxon, Jamtlands läns kyrkor i ord och bild, 1903.] KYRKOHERDAR. 1. Gudbrander Anbiornerson [1372], prester i Heireiadal, kungör i ett bref, utfärdadt i Sweigh onsdagen näst före Clemensmässodag 1 Svegs series pastorum inledes af Tuneus med följande tre namn: Anund, Dieteric och Torstanus, dock med tvekan angående ordningsföljden, och i en relation om Svegs kyrka, afgifven 9 nov. 1737 af dåvarande vicepastor Haquin Drake, med H. Siul, H. Didrich och
