OCR Output

66 SVEG

beskrifning från år 1737 (i Arkiv för Norrl. hembygdsforskn. 1921, s. 67) anges kyrkan
vara »nyss hvald med tranne trahvalf i rundelar och hvitlimmad». Enligt andra källor
matte hon 35 alnarilangd, 141i bredd och 12 alnar i höjd, hade spetsiga rösten och
sakristia på norra sidan, ombyggd 1775. Den fristående klockstapeln låg på västra
sidan, predikstolen bar årtalet 1649. Sista gudstjänsten i gamla kyrkan hölls 1 juni
1845, och påföljande dag börjades dess rifning. Den nuvarande stenkyrkan med torn
i väster uppfördes under ledning af byggmästaren Jacob Norin från Norrala, full¬
bordades 20 okt. 1847, men invigdes först 7 okt. 1849 af kontr.prosten N. Nor¬
dien fr. Refsund. Hufvudpartieti altarprydnaden är en kopia af Kungsholmskyrkans
altartafla. i;

Älfros gamla träkyrka, enl. hvad vi ofvan anfört, tydligen uppbyggd på 1570¬
eller 80-talet, flyttades ar 1638 från sitt gamla ställe, och längden utökades i samband :
härmed till 14 alnar. Prästerskapet och kyrkvärdarne anmäla i bref till Hsands kon¬
sist. af 21 jan. 1738, att kapellet då af ålder var bofälligt, men att församlingen ej
själf mäktade åstadkomma någon förbättring och därför begär hjälp i form af kollekt
(Hdpr. 8/3 1738). Efter en på hösten s. å. verkställd besiktning beviljades sådan från
stiftets församlingar (Hdpr. ?!/s 1739), och en grundlig ombyggnad utfördes af bygg¬
mästaren Erik Svensson 1739—40. Därvid tillkommo sannolikt de sidoarmar, som
gåfvo kapellet formen af en korskyrka. V.-pastor Haquin Drake inberättade 15 mars
1741, att kyrkan var färdig till invigning, och konsist. anmodade honom att förrätta
densamma, i händelse khden E. Sebrelius själf ej orkade åtaga sig uppdraget. Ny
altarprydnad, predikstol m. m. utfördes af Jonas Granberg åren 1740—49. Bygg¬
naden kvarstår ännu, i senare tid iståndsatt från sitt förfall efter den nya kyrkans
tillkomst, är utvändigt reveterad och har krysshvalf af trä. Fristående klockstapel i
Jämtlandsstil uppfördes 1796. Arbetet på den nya tornprydda träkyrkan påbörjades
1880 under ledning af byggmäst. P. Norin från Norrala och invigningen försiggick i
okt. 1886.

Kapellet i Linsell, som utvändigt mäter omkring 14 1/3 meter i längd, 9 meter i
bredd, började antagligen uppföras år 1777. Byggmästare var bonden Pehr Tholsson
i Linsell, hvilken äfven förfärdigade predikstolen 1779. Af brist på medel dröjde
det ännu åtskilliga år, innan kompletteringsarbeten, m. m. voro fullbordade. Väst¬
torn tillbyggdes först 1797. Flera reparationer hafva företagits under senare hälften
af 1800-talet.

[Litt.: E. Modin (1) Härjedalens ortnamn och bygdesägner, 2 uppl. Sthm 1911;
(2) Hogdalssocknarnas kyrkliga minnen (JFT 7); (3) Linsells kyrka... Ostersund 1898;
(4) Svegs gamla kyrka (i Jämten 1922 s. 20 med afbildn.); J. Lindstrém-Saxon, Jamt¬
lands läns kyrkor i ord och bild, 1903.]

KYRKOHERDAR.

1. Gudbrander Anbiornerson [1372], prester i Heireiadal, kun¬
gör i ett bref, utfärdadt i Sweigh onsdagen näst före Clemensmässodag

1 Svegs series pastorum inledes af Tuneus med följande tre namn: Anund, Dieteric
och Torstanus, dock med tvekan angående ordningsföljden, och i en relation om Svegs kyrka,
afgifven 9 nov. 1737 af dåvarande vicepastor Haquin Drake, med H. Siul, H. Didrich och