OCR Output

56 ; SUNNE

4. Herr Seffren, [1614] kapellan i Norderö (Norderö räkenskapsbok
1582—106091).

5. Herr Niels [1625], capellan i Sunde, hade stämt Morten i
Horneness till tinget 5 okt. 1625, enär han vägrat låna prästen båt till
kyrkan 2. sönd. efter Trinitatis, hvarigenom kyrkotjänsten försummades.
Morten bötte 2 mark till K. M:jt för skjutsfärdsförsummelse och 3 mk för
helligdagsbrott. -(Jdb.)

6. Ericus Erici Ramselius, äfven benämnd Theonomus [1648—
55], f. 1 Ed, son till khden i Ramsele Ericus Gudmundi. Vid tinget i Sunne
22 apr. 1648 klagade herr Erik capellan, att det faller honom mycket be¬
svärligt och mödosamt att resa till annexerna, där att förrätta gudstjän¬
sten, synnerligen därför att han ingen skjutshäst hafver att resa med;
begärte, att gället ville honom härutinnan i någor måtto bispringa. Efter
långt betänkande beviljade sockneborna honom det året af hvar man 3
skillingar med vilkor, att de icke besvärades med något skjutsande, som
härtill skett. Vid Hallens ting 29 juni s. å. anslogos åt honom årligen 2
skillingar per man för samma ändamål. På Ovikens ting 26 juni 1648
klagade han efter sin hustrus Barbro Eriksdotters fädernejord i Skott¬
gård; så bevistes, att sal. herr Erik (svärfadern) hade med sin kvinno
löst en lott i Skottgard fér 20 rdlr, 4n bortpantat sin férriga kvinnos jord
Hammersgarden i Raven (Ragunda) for 15 rdlr, komma sal. pa forriga
kullen 28 rdlr; an efter sal. herr Erik '/; part i Skottsgarden. Efter
sakens noga skärskådande dömdes herr Erik å sin hustrus och hustru¬
syskons vägnar betala till den förriga barnakullen 28 rdlr och sedan ut¬
lösa dem af sin tridie pårt å oftabem:te Skottgård. Af landshöfd. Hans
Strijk erhöll han 19 febr. 1651 3 ars frihet 4 ett 4 1/, tunl. hemman i Gärsta,
Marby, som han förbundit sig opbruka och hafda.* Lefde annu 10 aug. 165 5.

G. m. Barbro Eviksdottey Blix, dotter till khden Erik Blix i Hammerdal,

Flera barn. |
med skal betviflade uppgift far nu i hufvudsak sin bekraftelse genom identiteten mellan Jamt¬
landsfogden Joen Jönssons och khden i Själevad Jonas Johannis” sigill. Han var sålunda
antagligen prästerligt utbildad före sin fogdetid i Jämtland och hade tydligen där lagt grunden
till den goda ekonomiska ställning, som han redan som kapellan i Själevad innehade. (D.
III, s. 277.) Uppgiften, att Jämtlandsfogden blifvit ihjälslagen af fienden 1569, gäller icke
Joen Jönsson, såsom J. A. Almqvist antager (Den civila lokalförvaltningen i Sverige, B. 2, s. 310),
utan efterträdaren Sven Birgersson, som blef fogde i midten af samma år.

1 Detta hemman köpte dragonlöjtn. Mårten Larsson Reuter 7°/2 1666 af komm. Erik
Theonomi efterlämnade barns förmyndare khden här i Sunne J. Petreus och komm. Pet.
Saltovius, hvilka 13/, s. å. utgifvit kvitto, att de sista penningen med den första opburit och
bekommit hafver. (Jdb. 2/11 1666.)