Sida 58 [58]
OCR
56 ; SUNNE 4. Herr Seffren, [1614] kapellan i Norderö (Norderö räkenskapsbok 1582—106091). 5. Herr Niels [1625], capellan i Sunde, hade stämt Morten i Horneness till tinget 5 okt. 1625, enär han vägrat låna prästen båt till kyrkan 2. sönd. efter Trinitatis, hvarigenom kyrkotjänsten försummades. Morten bötte 2 mark till K. M:jt för skjutsfärdsförsummelse och 3 mk för helligdagsbrott. -(Jdb.) 6. Ericus Erici Ramselius, äfven benämnd Theonomus [1648— 55], f. 1 Ed, son till khden i Ramsele Ericus Gudmundi. Vid tinget i Sunne 22 apr. 1648 klagade herr Erik capellan, att det faller honom mycket besvärligt och mödosamt att resa till annexerna, där att förrätta gudstjänsten, synnerligen därför att han ingen skjutshäst hafver att resa med; begärte, att gället ville honom härutinnan i någor måtto bispringa. Efter långt betänkande beviljade sockneborna honom det året af hvar man 3 skillingar med vilkor, att de icke besvärades med något skjutsande, som härtill skett. Vid Hallens ting 29 juni s. å. anslogos åt honom årligen 2 skillingar per man för samma ändamål. På Ovikens ting 26 juni 1648 klagade han efter sin hustrus Barbro Eriksdotters fädernejord i Skottgård; så bevistes, att sal. herr Erik (svärfadern) hade med sin kvinno löst en lott i Skottgard fér 20 rdlr, 4n bortpantat sin férriga kvinnos jord Hammersgarden i Raven (Ragunda) for 15 rdlr, komma sal. pa forriga kullen 28 rdlr; an efter sal. herr Erik '/; part i Skottsgarden. Efter sakens noga skärskådande dömdes herr Erik å sin hustrus och hustrusyskons vägnar betala till den förriga barnakullen 28 rdlr och sedan utlösa dem af sin tridie pårt å oftabem:te Skottgård. Af landshöfd. Hans Strijk erhöll han 19 febr. 1651 3 ars frihet 4 ett 4 1/, tunl. hemman i Gärsta, Marby, som han förbundit sig opbruka och hafda.* Lefde annu 10 aug. 165 5. G. m. Barbro Eviksdottey Blix, dotter till khden Erik Blix i Hammerdal, Flera barn. | med skal betviflade uppgift far nu i hufvudsak sin bekraftelse genom identiteten mellan Jamtlandsfogden Joen Jönssons och khden i Själevad Jonas Johannis” sigill. Han var sålunda antagligen prästerligt utbildad före sin fogdetid i Jämtland och hade tydligen där lagt grunden till den goda ekonomiska ställning, som han redan som kapellan i Själevad innehade. (D. III, s. 277.) Uppgiften, att Jämtlandsfogden blifvit ihjälslagen af fienden 1569, gäller icke Joen Jönsson, såsom J. A. Almqvist antager (Den civila lokalförvaltningen i Sverige, B. 2, s. 310), utan efterträdaren Sven Birgersson, som blef fogde i midten af samma år. 1 Detta hemman köpte dragonlöjtn. Mårten Larsson Reuter 7°/2 1666 af komm. Erik Theonomi efterlämnade barns förmyndare khden här i Sunne J. Petreus och komm. Pet. Saltovius, hvilka 13/, s. å. utgifvit kvitto, att de sista penningen med den första opburit och bekommit hafver. (Jdb. 2/11 1666.)
