OCR Output

SUNNE 55

— Utkast till föreläsningar i metodik för folkskolan 1. Hsand 1891. — Om kristendomens
utbredande bland de svenska lapparne, föredrag vid Hsands stifts Bibelsällskaps sam¬
mankomst 19 nov. 1895, ib. 1896. — Folkskoleinspektörsberättelser. — Redig. Hsands
Stifts-tidning 1890. — Uppsatser i tidskrifter m. m.

32. Anders Emil Lindeman (1899—1904), khde i Indals¬
Liden, utn. khde i Sunne 15 apr. 1898, tilltr. I maj 1899; tilltr. khde i
Undersåker 1 maj 1904.

33. Nils Gustaf Beskow (1906—13), utn. khde i Sunne och Nor¬
derö 9 mars 1906, tilltr. genast; sist khde i Resele.

~ KOMMINISTRAR.

1. Karl Haakonsson capellanus [1484] deltog jämte sin khde
Lars Iliansson m. fl. i den synerättsnämnd, sora 2 juni 1484 afgjorde en
tvist angående rågången mellan Ovikens prästbord och Side bys ägor.
(B. E. Hildebrand, Saml. t. Sv. Dipl.)

2. Her Mons y Swndom [c. 1540—45] cappelan, uppföres tillika
med några andra präster, däribland khden Erik i församlingen, såsom
fasteman vid khden Nils Mattsons i Brunflo inlösen af gården Smedsåsen
i Näskotts socken. (DN 15, n. 591.)

3. Martinus Hemingi [1565—69} var under dessa ar, da khden
Petrus Magni bodde i Norderö (se ofvan), kapellan i Sunne och skötte såväl
moderförsamlingen som Frösön, hvilkas tiondelängder han bevittnat.
Herr Mårten tjänstgjorde tillika som predikant för det i Sunne läger för¬
lagda krigsfolket och uppbar 1565 i årslön 20 mark, som utbetalades af
den i Sunne bosatta befallningsmannen öfver Jämtland Jonas Jönsson.! :

1 Denne befallningsman Jonas Jönsson, af Tuneus kallad Jonas Nilsson, norvegus,
har af honom här upptagits ss. sogneprest och fogde tillika. Att han varit svensk och inne¬
haft senare befattningen åren 1565—69, framgår af de af honom förda fogderäkenskaperna
(i KA). Däremot finnas inga bevis för, att han tjänstgjort som präst i Sunne, ehuru han vid
nämnda tid bodde där och på framställd begäran genom kgl. bref 4 apr. 1565 erhöll kon. Erik
XIV:s bemyndigande att för det hit förlagda krigsfolkets underhåll uppbära räntan af Sunne
prästbord. Hans egen årslön utgjorde 100 mk. Saken kan dock förklaras däraf, att han
tillika med de jämtländska prästerna satt sitt sigill under deras i Oviken 21 okt. 1568 afgifna
trohetsförsäkran åt kon. Johan III. Emellertid har Tuneus äfven uppgifvit, att denne Jonas
»penuria virorum bonorum» skulle förordnats till prästerligt biträde åt sin svärfader khden
i Själevad Johannes Sigvardi och sedan blifvit hans efterträdare därstädes. Denna hittills