OCR Output

52 SUNNE

på kondition hos ryttmästaren Bengt Ribbing i Jönköpingstrakten återkom
han till universitetet 1838, ändrade studieriktning och aflade de teologiska
examina samt prästvigdes 13 nov. 1841 till adj. i Brunflo hos prosten Olof
Dillner, hvars måg han blef. Sedan han innehaft några kortare missiv
som vice pastor här 1844 och i Föllinge 1847, förordnades han efter
1848 aflagd past. ex. till vice pastor i Brunflo i juli 1849, hvilket förordnande
förlängdes äfven under vakansen efter prosten Dillners död till 1 maj
1857. Från 1852 var han tillika svenska Nykterhetssällskapets agent.
Han bodde under denna tid först i Berge, under de 3 sista åren i Lillvikens
by. År 1855 5 nov. erhöll han komministertjänsten i Berg-Rätan och till¬
trädde där I maj 1857. Det var under denna tid han efter att ha utkämpat
många inre strider utvecklade sig till den trosstarka väckelsepredikant,
som inledde det kristliga förnyelseverket i Jämtland, hvarigenom han kan
jämställas med en Petrus Brandell i Ångermanland. Till honom ström¬
made skaror för att vinna andlig tröst, och han var outtröttlig i sin verksam¬
het att väcka upp folket ur liknöjdhetens dvala och ställa nykterhetens
kraf på församlingsbornas vandel. Att denna andliga rörelse grep djupare
och blef varaktigare här i Jämtland, berodde på särskildt gynnsamma om¬
ständigheter, dels att den upptogs och samtidigt utbreddes af en talrik
skara äldre och yngre liktänkande, varmhjärtade präster i de olika försam¬
lingarna!, dels ock att det var just kyrkans män, som stodo i främsta ledet,
hvarigenom faran för sekteriska afarter i väsentlig grad undanröjdes, och
dels att äfven, sedan den religiösa entusiasmen svalnat, en rad föreningar
för religiöst ändamål med anslutning af kyrkligt sinnade lekmän hunnit
bildas till tjänst och stöd för det andliga arbetets fortgång. Bland sådana
sammanslutningar kunna nämnas Jämtlands bibel- och traktat-sällskap,
bildadt 1855, och Jämtlands missionsförening okt. 1867. Kyrkans präster¬
skap hade härvid att utkämpa åtskilliga skarpa strider i synnerhet mot
baptismen, som tidigare vunnit stor utbredning bland befolkningen.
I dessa strider stod Ernst Arbman såsom den samlande energiske ledaren.
År 1861 sökte han Sunne lediga pastorat, nådde ej förslagsrum, men upp¬
fördes af församlingen som 4:e profpredikant, erhöll vid valet 5 jan. 1862
de flesta rösterna samt utn. febr. 1862 i nåder till khde i Sunne med till¬
träde I maj 1863.” Var predikant vid prästmötet 1866, folkskoleinspektör

2 Bland dessa må nämnas M. O. Blix, P. Wagenius, Valfr. Borgström, Olof Hasselgren,
N. Nordien m. fl.

2 Det har uppgifvits, att 200 ar da skulle ha förflutit, sedan Sunne Hök en khde, som
både korats af församlingen och utnämnts af K. M:jt. Tiden inskränkte sig dock till 100 år,
ty både khde Anders Nensén 1736 och P. Staaff 1765 hade vid sina utnämningar försam¬
lingens röstpluralitet. Tilläggas bör, att Olof Weider hade vid valet 1852 haft TÖSEOEORENINR
|
|
|

ehuru han år 1855 föll igenom, men dock utnämndes.