Sida 43 [43]
OCR
SUNNE 41 anteckning karaktäriserar honom såsom i ekonomiskt afseende njugg och snål: »den på sitt korn dyrköpte pastor Lundell i Sunne, hvars barn måste tigga sitt bréd af andra»: »de male quesitis». Mot slutet af sin lefnad vackte han rättegång mot en sin socknebo kapten Carl Gustaf Hammarskjöld på Åkeräng, som med hugg och slag skulle ha öfverfallit honom på hans säng. Extra ting hölls i början af år 1700, men rättegången förlängdes, som framgår af prostens besvar till Svea hofratt i mars s.a. Hur målet afdémdes ar ej bekant. L. afled emellertid 12 maj 1700. G. 1681 m. Magdalena Jönsdotter Nortman, änka efter lektorn, utn. khden i Nora P. Warg. Hon begrofs 14 juni 1706. Barn: Magdalena, g. 1) m. kapten Matthias Busch, 2) 25/5 1734 m. khden J. Drake i Berg, + i Rätan ?7/i2 1766; Nils, som, nyligen anställd vid lifregementet till häst under general Creutz, deltog i slaget vid Pultava; Christina, f. 1686, g. 1) "/, 1707 m. regem.kvartermast. Anders Wulff, 2) ?/1 1718 m. regem.adjutanten Klockhoff i Onsala, Brunflo; f 26/1. 1764, arlig och gudfruktig, men ytterst fattig. 17. Ericus Laur. Staaf (1700—1704), f. i Ljustorp 1655, son af bonden Lars Ingemarsson i Stafre, hvaraf han antog namnet. Blef stud. i Upsala 27 okt. 1677; prästv. omkr. 1680 och tjänstgjorde ss. adj. och komm. i Säbrå. I skrifvelse till K. Maj:t gaf Hsands konsist. 6 apr. 1692 förord åt herr Erik Staaf, som inemot 12 år tjänat i superintendentens församling Säbrå och utlåtit sig att med huset Martin Lundell, prost i Sunne, sig befrynda och sädan antaga församlingens styrelse till den sjuke pastoris hugnad. Vid prästmötet i Hsand 1694, där han fungerade som respondens, klagade han öfver, att hans svärfar uppbar ”/; af inkomsten, men han begärde hälften. Detta ansågs skäligt och skulle bli föremål för konsist. omsorg, såvida icke något skriftligt kontrakt förut uppgjorts härom. Han var mycket nitisk i sitt kall och fick liksom förut komm. Thallin bära tyngsta bördan för församlingens vård. Han ombesörjde reparationer och nybyggnader å den förfallna prästgården, byggde för egen del en ny kvarn i bäcken, badstuga, en stenbrygga för båtarna och dref på församlingsborna att reparera lagstadgade byggnader, kyrkotak och bogård. I bref, dat. Sunne 15 okt. 1696, till guvernören i Gefle tillbakavisar han kapten Gerhard Lilliencrantz’ klagomal öfver bänkdelningen i Hallens kyrka, där kaptenen ville ha en bänk för sig och ej i samma bänk inrymma löjtnanten och fänriken vid kompaniet. »Det är ogörligt, då ej mer än 8 bänkar finnes i kyrkan.» För öfrigt framhåller Staaf, att kaptenen genom att kalla honom för underkyrkoherde tillagt honom en dishonneur. Det är måhända en tillfällighet, men han är den enda Norrlandspräst på 1600-talet vi funnit ha intresserat sig för trädgårdsodling. »I aug. 1697, skrifver han nämligen i
