Sida 35 [35]
OCR
SUNNE 33 lika lön för innehafvarna. Den ena af dessa stationerades på Frösön med predikoskyldighet därstädes 3 helgdagar i följd och den fjärde i Norderö. Den andra komministraturen förlades till Hallen, hvars prästbord till en början afstods af khden. Gudstjänst skulle där hållas 2 predikodagar å rad, i Marby den tredje. Första bestämmelsen om pastoratets uppdelning utfärdades af K. M:jt 17 jan. 1851, innehållande att Hallens och Marby församlingar skulle efter dåv. komminister J. A. Liljeskölds afgång och med indragande af komministraturen afskiljas till eget pastorat med khde i Hallen. Enl. kgl. bref 2 aug. 1855 samt konsist. beslut 7 nov. s. å. och 9 maj 1860 tillerkändes nyssnämnde komminister rätt att mot halfva khdelönen med vissa inskränkningar sköta pastoralvården i de båda församlingarna, hvilka först 1889 helt afsöndrades (se Hallen). "Sedan Frösön utbrutits till eget pastorat enl. kgl. bref 2 juni 1905 med indragning af komministraturen därstädes, har i moderförsamlingen med dess sista annex Norderö icke varit anställd annan ordinarie präst än kyrkoherden. Sunne gamla stenkyrka, hvilken ännu kvarstår som en vacker ruin på en udde närmare Storsjön än den nuvarande, var 40 alnar lång, 18 aln. bred och bestod af långhus med kor jämte särskild fristående kastal på södra sidan. Fragment af medeltida målningar å kyrkans innerväggar kunde ännu skönjas på 1880-talet, särskildt på norra väggen, dar bl. a. Kristi intåg i Jerusalem framskymtade. XKastalen med kvadratisk grundplan af omkr. 9 alnars sida skadades 1731 af åskslag, reparerades åtskilliga gånger, men fick så småningom förfalla och nedrasa. Ett flertal helgonbilder jämte delar af den gamla altarprydnaden öfverfördes till församlingens nya stenkyrka, som fullbordades 1835 och jämte en nyanlagd begrafningsplats invigdes af biskop Franzén 19 juni 1836. Det hvitrappade långhuset är täckt med lågt sadeltak, sakristian ligger i öster, tornet i väster har trälanternin. Altartaflan, föreställande Kristi uppståndelse, är en af artisten Karl Tirén utförd kopia af altartaflan i Molde domkyrka, ett verk af norske målaren Axel Enders. Norderö medeltida stenkyrka mäter 33 alnar i längd, 16 1 2 aln. i bredd, har rektangulärt långhus med lägre korutbyggnad, numera apterad till sakristia, saknar torn. Fristående trästapel. Altarprydnaden i barockstil omramar tvänne taflor: Kristus på korset och smörjningen af Kristi lekamen. Diverse träskulpturer från en äldre altaruppsats äro bevarade. Predikstolen bär årtalet 1737. [Litt.: Norderön af K. O. Andrén i JFT (7. s. 67).] KYRKOHERDAR. 1. Agmundr [1348—50], prestr i Sundum, omnämnes i en handling, daterad Förberg å Frösön 26 mars 1348. Jämtlands syssloman Niklas Petersson, som residerade å Kungsgården på Frösön, hade till tinget instämt Erik Gummearve i Fanbyn i Sunne för åtskilliga förseelser liksom ock hans dotter Gro, som tydligen under faderns bortvaro häktats för ett där begånget barnamord, förts fängslad till kungsgården och erkänt sig skyldig. På grund af sin misstro mot den illa ansedda fogden inställde sig svaranden icke förr, än han genom bemedling af prästen Agmund i Sunne, landskapets lagman och ett par andra män lyckats utverka lejd, 3 —26387. Härnösands stifts herdaminne. Del IV.
