Sida 34 [34]
OCR
32 SUNNE pred. i Backe 1 maj 1903; komm. i Hasj6 16 jan. 1909, tilltr. genast; komm. i Sundsvall 12 okt. 1912, tilltr. genast, fangelsepred. 1 jan. 1913. Sedermera utn. ar 1919 till khde i Sundsvall med tilltr. s. a. G. 3/3 1899 m. Agnes Johanna Natalia Norström, f. i Upsala 2/12 1869, dotter af Johan Norström, godsägare i Vrå, Knifsta, och Johanna Fredrika Janson. Barn: Torsten, f. i Ramsele 21/3 1900, t 18/, 1901; Karl Gunnar, f. 22/19 1901, | med. stud. i Upsala; Agnes Eleonora, f. 1/2 1903, t *8/2 s. 4.; Harald Oskar, f. i Fjällsjö ?3/; 1904, student i Upsala; Robert Ingemar, f. !/y 1905; Astrid Lilian Maria, f. "/2 1908. SUNNE med NORDERÖ, FRÖSÖ, HALLEN och MARBY. (Jämtland.) Namnet på moderförsamlingen härrör uppenbarligen från något af sunden i närheten af kyrkplatsen. Den första kyrkan i Sunne var tvifvelsutan det kapell, som norske konungen Sverre Sigurdsson (T 1202) där lät uppbygga i slutet af 1100-talet och till hvars underhåll han påbjöd en skatt benämnd Sundamål, hvilken skulle utgå från Jämtlands fyra fjärdingar. Om den fortsatta betalningsskyldigheten af denna utlaga fann sig kon. Magnus Eriksson föranlåten att erinra Bräckeborna i ett bref, utfärdadt Hälsingborg 4 juli 1343 (DS 5, n. 3713, DN 3, n. 220), hvilket med bötesstraff hotar den, som undandrager sig stadgans föreskrift. Tillkomsten af det kungliga kapellet i Sunne kan sannolikt sättas i samband med den seger kung Sverre vann öfver jämtarna på isen mellan Sunne och Andersön under ett af sina tåg genom landet 1178. I taxelängden öfver den s. k. sexarsgarden 1314 är Sundum cum annexa påförd © en årsafgift af 6 öre (DS 3, n. 1946). Till lösen af ärkebiskop Olof Björnssons pallium 1316 bidrog kyrkan med 6 öre och prästen med 12 öre (DS 3, n. 2043). Annexan måste ha varit Norderö, ty såväl Frösö som Hallen med dess annex Marby, hvilka troligen redan under 1300-talets senare hälft lades som annexer under Sunne, utgjorde vid samma århundrades början själfständiga pastorat (se resp. inledningar). I samband med en på kungsgården å Frösön år 1448 afdömd tvist fastställdes Sunne prästbords gränser. Permebrefven härom förvaras 1 kyrkarkivet. | Sedan Jämtland i början af år 1564 intagits af svenskarne, lade deras befälhafvare Claudius Collart beslag på Sunne prästbord till läger och underhåll för krigsfolket, som förlades dit för att skydda eröfringen. Khden i pastoratet synes i anledning häraf dragit sig tillbaka till annexan Norderö, och kapellanen fick sköta moderförsamlingen och Frösö samt tillika göra tjänst som predikant i lägret. Först år 1570 synas de prästerliga förhållandena i pastoratet återställts i sitt normala skick. Det stora gällets 5 kyrkor skulle enligt Trondhjemska reformatsen 1589 betjänas af 2 präster, khden och en kaplan, med gudstjänst hvarannan helgdag i Sunne (där det fanns 66 bönder) och hvarannan i Frösön (62 bönder); i Hallen (51 bönder) två helgdagar å rad, hvar tredje helgdag i Norderön (26 bönder) samt i Marby (6 bönder) hvar fjärde helgdag, o. s. v. De många församlingarna fingo åtnöjas med en kapellan ända till 1762, då komministraturen jämlikt kgl. bref 8 juli 1761 delades i tvänne med
