G. 3/3 1899 m. Agnes Johanna Natalia Norström, f. i Upsala 2/12 1869, dot¬
ter af Johan Norström, godsägare i Vrå, Knifsta, och Johanna Fredrika Janson.
Barn: Torsten, f. i Ramsele 21/3 1900, t 18/, 1901; Karl Gunnar, f. 22/19 1901, |
med. stud. i Upsala; Agnes Eleonora, f. 1/2 1903, t *8/2 s. 4.; Harald Oskar, f. i
Fjällsjö ?3/; 1904, student i Upsala; Robert Ingemar, f. !/y 1905; Astrid Lilian
Maria, f. "/2 1908.
Namnet på moderförsamlingen härrör uppenbarligen från något af sunden i
närheten af kyrkplatsen. Den första kyrkan i Sunne var tvifvelsutan det kapell, som
norske konungen Sverre Sigurdsson (T 1202) där lät uppbygga i slutet af 1100-talet
och till hvars underhåll han påbjöd en skatt benämnd Sundamål, hvilken skulle utgå
från Jämtlands fyra fjärdingar. Om den fortsatta betalningsskyldigheten af denna
utlaga fann sig kon. Magnus Eriksson föranlåten att erinra Bräckeborna i ett bref,
utfärdadt Hälsingborg 4 juli 1343 (DS 5, n. 3713, DN 3, n. 220), hvilket med bötes¬
straff hotar den, som undandrager sig stadgans föreskrift. Tillkomsten af det kungliga
kapellet i Sunne kan sannolikt sättas i samband med den seger kung Sverre vann öfver
jämtarna på isen mellan Sunne och Andersön under ett af sina tåg genom landet 1178.
I taxelängden öfver den s. k. sexarsgarden 1314 är Sundum cum annexa påförd ©
en årsafgift af 6 öre (DS 3, n. 1946). Till lösen af ärkebiskop Olof Björnssons pallium
1316 bidrog kyrkan med 6 öre och prästen med 12 öre (DS 3, n. 2043). Annexan måste
ha varit Norderö, ty såväl Frösö som Hallen med dess annex Marby, hvilka troligen
redan under 1300-talets senare hälft lades som annexer under Sunne, utgjorde vid sam¬
ma århundrades början själfständiga pastorat (se resp. inledningar). I samband med
en på kungsgården å Frösön år 1448 afdömd tvist fastställdes Sunne prästbords grän¬
ser. Permebrefven härom förvaras 1 kyrkarkivet. |
Sedan Jämtland i början af år 1564 intagits af svenskarne, lade deras befälhaf¬
vare Claudius Collart beslag på Sunne prästbord till läger och underhåll för krigs¬
folket, som förlades dit för att skydda eröfringen. Khden i pastoratet synes i anled¬
ning häraf dragit sig tillbaka till annexan Norderö, och kapellanen fick sköta moder¬
församlingen och Frösö samt tillika göra tjänst som predikant i lägret. Först år
1570 synas de prästerliga förhållandena i pastoratet återställts i sitt normala skick.
Det stora gällets 5 kyrkor skulle enligt Trondhjemska reformatsen 1589 betjänas af
2 präster, khden och en kaplan, med gudstjänst hvarannan helgdag i Sunne (där det
fanns 66 bönder) och hvarannan i Frösön (62 bönder); i Hallen (51 bönder) två helg¬
dagar å rad, hvar tredje helgdag i Norderön (26 bönder) samt i Marby (6 bönder) hvar
fjärde helgdag, o. s. v. De många församlingarna fingo åtnöjas med en kapellan
ända till 1762, då komministraturen jämlikt kgl. bref 8 juli 1761 delades i tvänne med