Page 24 [24]
OCR
22 STODE 1852 om församlingens afsöndring från Tuna till eget pastorat trädde i kraft år1859. Samtidigt indrogs den vid Stöde bundna komministraturen, och khden förblef ensam ordinarie präst härstädes till 1921, då en nyinrättad komministerstjänst fick sin första innehafvare. | Å en del af Stöde i Edsta och Kjerfsta byar belägna prästbordsägor, hvilka sedan gammalt nyttjats af pastor i Tuna, gjordes år 1530 bördsanspråk af en bonde Paul i Edsta, men hans talan afvisades på tinget s. å., där lagmannen å rättens vägnar dömde, att jorden till evärdelig ägo skulle tillhöra Stöde prästbord.! På godvillig väg ingicks 25 sept. 1555 en öfverenskommelse mellan pastor och några byamän i Edsta om byte af vissa ägolotter, hvarigenom kyrkojorden koncentrerades omkring kyrkan, och ett liknande jordbyte företogs äfven 1662. (Eckl. bost. II, s. 83 ff.) Ehuru en af komministrarne i Tuna enligt uppgift? redan 1639 stationerades i Stöde, dröjde det ända till år 1771 innan socknemännen därstädes anskaffade ett kapellansboställe i Böle by, kalladt Engelsberg. Efter församlingens utbrytning anslogs detta jämte pastorsbostället, dit äfven hörde jord i Ede by, till den nye khden enl. löneregleringen 13 okt. 1870. Enligt förefintliga uppgifter var Stöde medeltida gråstenskyrka liten och mörk samt hade kor, smalare än långhuset, hvarigenom hon kan hänföras till en typ Norrlandskyrkor, som tillkommo under 1200-talets förra hälft. Några ännu bevarade anteckningar om kyrkans inkomster och utgifter för åren 1501—34 utvisa, att hon år 1514 försågs med hvalf för en kostnad af 40 mark samt erhöll sin målning 1522. Mot slutet af 1600-talet var byggnaden så förfallen, att norra väggen och koret visade benägenhet till utskridande, hvarför reparationer måste vidtagas åren 1694 och 1699. Planerna på nybyggnad kommo omsider till utförande 1757, då den gamla kyrkan refs, och grunden till den nya lades på samma plats om hösten s. å. Bygnaden uppfördes af tegel på 8 veckor under ledning af bonden Olof Romberg från Leksand och fullbordades hösten 1759. Grundplanen var aflångt åttkantig med 42 alnars längd och 20 alnars bredd inom murarna. I Hsands konsist. anmäldes 1765, att kyrkan var i fara för vattuskärning af den förbiflytande Ljungan. Till förebyggande häraf föreslogs uppförandet af en stenmur af 3 aln. bredd och höjd samt 160 aln. längd. Den för detta ändamål begärda kollekten afstyrktes emellertid af konsistoriet (Hdpr. 22/6 1765). Vid en år 1881 företagen ombyggnad försågs kyrkan med torn. Bland de från det medeltida templet ärfda inventarierna finnas flere föremål af konsthistoriskt värde, såsom en gotländsk kalkstensdopfunt med reliefskulpturer från omkring 1200, troligen år 1522 inköpt för 5 mk, en St. Olofsbild från senare delen af 1200-talet, ett krucifix från 1300-talet och en madonna från 1400-talets slut. Af särskildt intresse är en St. Göransbild, inköpt 1521 för 6 mk 20 öre, numera förvarad i Lögdö brukskapell, samt en illa åtgången St. Anna bild, inköpt 1528 för 26 mark. Altaruppsatsen i rokokostil förfärdigades 1763 af Johan Edler och betingade ett pris af 3480 dlr k:mt, en predikstol inköptes ungefär samma tid från Sundsvalls stadskyrka. I kyrkoarkivet förvaras åtskilliga pergamentbref från 1400-talet, några utfärdade vid ärkebiskopliga visitationsbesök i Stöde (se vidare inledn. till Tuna). Ett af dessa bref, utgifvet 21 febr. 1425 af ärkebiskop Johannes i Upsala, visar bland annat, att Stöde kyrka var helgad åt St. Olof, detta till beriktigande af Hiilphers’ uppgift, att St. Michael varit kyrkans skyddspatron. | 1 Orig. permebref, tillhörigt Stöde kyrka, aftr. i Eckl. bost. II, s. 89. 2 J. Nordlander, Norrl. Saml. II, s. 64.
