Sida 24 [24]
22 STODE
1852 om församlingens afsöndring från Tuna till eget pastorat trädde i kraft år1859.
Samtidigt indrogs den vid Stöde bundna komministraturen, och khden förblef ensam
ordinarie präst härstädes till 1921, då en nyinrättad komministerstjänst fick sin
första innehafvare. |
Å en del af Stöde i Edsta och Kjerfsta byar belägna prästbordsägor, hvilka sedan
gammalt nyttjats af pastor i Tuna, gjordes år 1530 bördsanspråk af en bonde Paul
i Edsta, men hans talan afvisades på tinget s. å., där lagmannen å rättens vägnar döm¬
de, att jorden till evärdelig ägo skulle tillhöra Stöde prästbord.! På godvillig väg
ingicks 25 sept. 1555 en öfverenskommelse mellan pastor och några byamän i Edsta
om byte af vissa ägolotter, hvarigenom kyrkojorden koncentrerades omkring kyrkan,
och ett liknande jordbyte företogs äfven 1662. (Eckl. bost. II, s. 83 ff.)
Ehuru en af komministrarne i Tuna enligt uppgift? redan 1639 stationerades i
Stöde, dröjde det ända till år 1771 innan socknemännen därstädes anskaffade ett
kapellansboställe i Böle by, kalladt Engelsberg. Efter församlingens utbrytning
anslogs detta jämte pastorsbostället, dit äfven hörde jord i Ede by, till den nye khden
enl. löneregleringen 13 okt. 1870.
Enligt förefintliga uppgifter var Stöde medeltida gråstenskyrka liten och mörk
samt hade kor, smalare än långhuset, hvarigenom hon kan hänföras till en typ Norr¬
landskyrkor, som tillkommo under 1200-talets förra hälft. Några ännu bevarade
anteckningar om kyrkans inkomster och utgifter för åren 1501—34 utvisa, att hon
år 1514 försågs med hvalf för en kostnad af 40 mark samt erhöll sin målning 1522.
Mot slutet af 1600-talet var byggnaden så förfallen, att norra väggen och koret visade
benägenhet till utskridande, hvarför reparationer måste vidtagas åren 1694 och
1699. Planerna på nybyggnad kommo omsider till utförande 1757, då den gamla
kyrkan refs, och grunden till den nya lades på samma plats om hösten s. å. Byg¬
naden uppfördes af tegel på 8 veckor under ledning af bonden Olof Romberg från
Leksand och fullbordades hösten 1759. Grundplanen var aflångt åttkantig med 42
alnars längd och 20 alnars bredd inom murarna. I Hsands konsist. anmäldes 1765,
att kyrkan var i fara för vattuskärning af den förbiflytande Ljungan. Till förebyg¬
gande häraf föreslogs uppförandet af en stenmur af 3 aln. bredd och höjd samt 160
aln. längd. Den för detta ändamål begärda kollekten afstyrktes emellertid af konsisto¬
riet (Hdpr. 22/6 1765). Vid en år 1881 företagen ombyggnad försågs kyrkan med torn.
Bland de från det medeltida templet ärfda inventarierna finnas flere föremål af
konsthistoriskt värde, såsom en gotländsk kalkstensdopfunt med reliefskulpturer
från omkring 1200, troligen år 1522 inköpt för 5 mk, en St. Olofsbild från senare
delen af 1200-talet, ett krucifix från 1300-talet och en madonna från 1400-talets slut.
Af särskildt intresse är en St. Göransbild, inköpt 1521 för 6 mk 20 öre, numera
förvarad i Lögdö brukskapell, samt en illa åtgången St. Anna bild, inköpt 1528 för 26
mark. Altaruppsatsen i rokokostil förfärdigades 1763 af Johan Edler och betingade
ett pris af 3480 dlr k:mt, en predikstol inköptes ungefär samma tid från Sundsvalls
stadskyrka. I kyrkoarkivet förvaras åtskilliga pergamentbref från 1400-talet, några
utfärdade vid ärkebiskopliga visitationsbesök i Stöde (se vidare inledn. till Tuna).
Ett af dessa bref, utgifvet 21 febr. 1425 af ärkebiskop Johannes i Upsala, visar bland
annat, att Stöde kyrka var helgad åt St. Olof, detta till beriktigande af Hiilphers’ upp¬
gift, att St. Michael varit kyrkans skyddspatron. |
1 Orig. permebref, tillhörigt Stöde kyrka, aftr. i Eckl. bost. II, s. 89.
2 J. Nordlander, Norrl. Saml. II, s. 64.