Sida 21 [21]
OCR
STUGUN 1g Fran 1540-talet finnas åtskilliga bref rörande bebyggarne vid Stugun innehållande dels befrielse från afrad mot skjutsskyldighet för danska konungens folk, dels tvistigheter med Ragundaborna om skog och fiske m. m., hvilka dock afgjordes till Stugufolkets förmån med stöd af företedda handlingar (DN 14, n. 786, 818, 819). Själastugan och dess kapell hade sålunda med tiden blifvit medelpunkten i ett bysamhälle, som visserligen ännu på 1560-talet räknade ett fåtal innebyggare, men i Trondhjemska reformatsen af år 1589 upptogs Stugun som särskild kapellförsamling under Ragunda, hvilken skulle betjänas med gudstjänst 6 gånger om året, näml. Helige tre konungars dag och dagen närmast före eller efter, den första söndagen och måndagen efter påskveckan, Helga Trefaldighetssöndagen och söndagen efter Michaelis. Bebyggelsen i trakten fortskred emellertid ytterst långsamt. Antalet bönder var 1589 endast 5, och ännu så sent som år 1775 funnos här blott 6 rökar och 7 nybyggare. Icke desto mindre inrättades kort därefter enl. kgl. bref af 8 febr. 1781 en särskild sockenpredikantsbefattning, hvars innehafvare skulle vara. stationerad i Stugun men tillika sköta gudstjänsten i det kapell, som nybyggare på allmänningar i angränsande delar af Lits, Ragunda, Refsunds, Hammerdals och Ramsele pastorater enl. samma kgl. resolution fingo tillåtelse att uppföra i Borgvattnet, där tredjedelen af predikningarna skulle hållas (se inledn. till Ragunda). Jämlikt kgl. bref 31 mars 1857 skulle Stuguns socken och det område, som räknades till Borgvattnets kapellag, afsöndras till eget pastorat efter inträffade khdeledigheter. Sedan löneregleringen af 8 nov. 1872 fastställt, att det nya pastoratets khde skulle vara bosatt i Stugun och att jämväl en komministratur skulle inrättas i Borgvattnet, gick afsöndringen i verkställighet 1 maj 1873. Till Stuguns kyrka hade före 1600-talets midt genom donation kommit en del af »nordesta» gården i Gevåg i Ragunda, benämnd Selstufvu kyrko-' jord, af hvilken kyrkan ännu i våra dagar uppbär arrende. Om de äldre kapellbyggnaderna vid Stugun saknas rimligtvis närmare kännedom. Omkring 1630 hade en storm afslagit kapellets gafvel och börstet. (JFT I, sid. 119.) Hälphers uppger, att det andra kapellet i ordningen skulle uppförts 1671. En förteckning upprättad 30 sept. 1690 upptager bland lösa inventarier: I st. altartafla af Christi nattvard, 2:ne stora beläten förgylte, I d:o litet, 1 st. litet crucifix, 1 silfverkalk och en patén oförgylld, förbättrat, jämte en del böcker. I en inlaga till Hsands domkapitel 1785 anmäler dåvarande khden i Ragunda Dan. Frisendahl, att Stugu församling ärnar uppbygga en ny träkyrka och önskar att få nämndemannen i Stugun Pål Persson till byggmästare, enär församlingens 32 bönder ej förmå att sig af någon dyrlejd byggmästare betjäna. Konsist. tillstyrkte saken hos landshöfdingen (Hdpr. ?/s 1785). Kyrkan jämte klockstapel uppfördes följande åren under nämnde byggmästares ledning, men fullbordades först 1794 och kvarstår ännu. Den af J. Edler med reliefsniderier dekorerade predikstolen är placerad ofvan altaret med uppgång från sakristian. Stuguns nyaste kyrka byggdes 1896 af tegel på granitsockel efter ritning af arkitekt C. Fredr. Ekholm och under ledning af byggmäst. C. J. Björklund i Sundsvall. Invigningen skedde 13 sept. 1896. Hon är hållen i gotisk stil, delvis försedd med målade fönster och framstår som en ovanligt vacker tempelbyggnad. Borgvattnets kapell uppfördes år 1781—382 af ofvannämnde Pål Persson i Stugun, har spånklädt sadeltak och torn med huf. Den gamla predikstolen från 1690 i renässansstil inköptes från Hafverö kyrka, hvilken äfven hit afyttrade sin 1682 i Sthm gjutna klocka. Ny predikstol förfärdigades 1845 af Per Karlsson från Sundsjö. Altarprydnaden utgöres af ett kors med vidhängande mantel. Kyrkan restaurerades senast IgQol.
