OCR
STENSELE med TÄRNA kapellförsamling. (Umeå lappmark.) Förslag att vid Stensele inom Lycksele pastorat vid Umeälfvens öfre lopp bygga ett kapell väcktes redan år 1781, och Landshöfdingeämbetet i länet anbefallde undersökning, huruvida några privata äganderättsanspråk funnos till den utsedda kyrkoplatsen. Lyckseleborna voro emellertid ovilliga att deltaga i omkostnaderna för kapellbyggandet, och konsistoriets anmodan att genom någon förståndig man söka påverka dem i denna riktning ledde icke till önskadt resultat, hvarför saken tills vidare fick förfalla. (Hdpr. 8/5 1782, 5/s 1783). Först vid en biskopsvisitation i Lycksele 1813 upptogs samma fråga, då 24 åbor å kronohemman i denna trakt uttalade sin åstundan att få utgöra ett särskildt kapellag och utfäste sig att bidraga till uppförandet af kyrka och underhåll af egen präst under förutsättning, att publikt understöd kunde utverkas. Kapellbildningen kom till stånd på grund af Kanslistyrelsens bref till Hsands domkapitel 17 mars 1815, och åtgärder vidtogos omedelbart för uppförandet af kyrka och anordnandet af prästboställe. (HST 1815, n. 4, 5.) En mil ofvanför kyrkbyn vidtager sjön Stor-Uman med sjöväg upp till det vid stranden af Geutajaur belägna Tärna kapell, hvilket var uppfördt redan 1762 och till en början betjänades af Sorsele prästerskap. Då Stensele jämlikt kgl. bref 3 okt. 1822 utbröts till eget pastorat, inbegreps däruti äfven Tärna kapell, som enl. kgl. bref 3 jan. 1853 erhöll egen kapellpredikant och slutligen jämlikt kgl. bref 12 sept. 1902 följande år afskiljdes till eget gäll (se Tärna). Den första kapellbyggnaden i Stensele, som påbörjades 1816 och hvarå ett kostnadsförslag förelåg, slutande på 1000 riksdaler riksgälds, var 45 aln. lång och 15 å 16 aln. bred. I afvaktan på dess fullbordande hölls gudstjänsten i en större kyrkstuga. Den nuvarande både till storlek och utseende imponerande träkyrkan uppfördes 1885 med torn vid västra kortsidan. Ny predikstol anskaffades då, men den gamla kyrkans finnes äfven, liksom dess dopfunt, i behåll. Stensele kyrkby har upprepade gånger varit utsatt för förödande eldsvådor. Socknens äldsta nybygge är Bastuträsk, som anlades 1744. KYRKOHERDAR. 1. Pehr Olof Grönlund (1822—29), vakanspastor, utn. khde i Vilhelmina 1828, tilltr. 1829.