Sida 385 [385]
OCR
HÄGGDÅNGER 367 HAGGDANGER. (Angermanland.) Hedanger, 11/2 mil söder om Hsand är en gammal socken, nämnes redan i 1314 års förteckning öfver den s. k. sexårsgården, och Hegdangiirs khde bidrager 1316 med 1/3 mark till lösen för Upsala ärkebiskops pallium (DS 3 n. 2043). Det märkliga är emellertid, att församlingen vid denna tid icke räknades till Ångermanland, utan till Medelpad. Vid klockeskattens uppkräfvande 1535 under kon. Gustaf I hörde församlingen till Ångermanland och har då länge nog varit ett annex till Säbrå. Hedanger löste sin skeppundsviktiga klocka med 22 mark och utgaf för tionde 4 mk 2 Öre. Från sitt annexförhållande till Säbrå frigjordes församlingen genom kgl. bref 26 febr. 1868, då Häggdånger förklarades som prebendepastorat åt den yngre teologie lektorn vid Hsands gymn., på samma gång som Säbrås andra annex Stigsjö i samma egenskap tillföll den äldre teol. lektorn. När den ena af dessa lektorstjänster indrogs, upphörde Stigsjö att vara prebende, men först I maj 1917 har Häggdånger förlorat denna sin ställning och var under de 4 sista åren stiftets enda prebendeförsamling. Såsom vid inledningen till Hsand här ofvan redogjordes, hade Häggdånger från 1590-talet icke vidare något prästbord, ty kon. Johan hade bland annat öfverlämnat det att tjäna till vederlag åt de bönder på Hernön, som måste afstå sina hemman åt Hsands stad. En komminister, här boende, fick församlingen 1695, under det att tidigare endast en kaplan varit anställd i Stigsjö, hvilken alternerande med biskopens adjunkter stundom predikade i Häggdånger. År 1838 inköpte församlingen till prästboställe 6 seland i Muggärds by af ägaren till Åvike bruk, hvarvid dock säljaren förbehöll sig dispositionsrätten till tillhörande skog. | Den gamla stenkyrkan, byggd på en höjd öster om Kyrksjön, var allenast 19 3/4 alnar lång och 10 alnar bred inom murarne. Hon befanns till slut för liten och för trång. Då frågan om ny kyrkobyggnad i Häggdånger var före i Hsands domkapitel 15 sept. 1773, framhölls att präst här icke hade något ställe att bo på och hade svårt att få inrymme hos någon af församlingens ledamöter, emedan socknen blott består af 16 mantal, hvilka äro fördelta emellan omkring 70 seminanter (åkerbrukare). Biskop Kiörning hade vid öfverläggningarna hemställt om kyrkans flyttning, så att öfre delen af socknen därigenom erhölle nätmare kyrkoväg och socknemännen undkomme den förlägenhet, de vid hvarje prästombyte måste erfara att kunna förskaffa dem nödiga boningsrum, ty den öfre socknen hade utfästat sig att förse sina präster med ett visst och beständigt boställe, i händelse kyrkan komme att flyttas. Slutet blef att Konsist. stannade vid synerättens tillstyrkan, att den nya kyrkan måtte uppbyggas vid det gamla stället. Kyrkan uppfördes af sten 1785 af byggmästaren Per Hagmansson — torn tillbyggdes först 1848 — och undergick 1915 en grundligare restauration. Altartaflan, målad af Öberg, föreställer Kristi korsfästelse. En mässhake från medeltiden äger kyrkan i sitt förvar, och en vapensköld öfver häradshöfding Erik Teet (f 1733) ar 6fverflyttad fran den gamla kyrkan. Vid Barsviken, pa 1/5 mils afstånd därifrån, är ett fiskarekapell uppbyggt. Prästerskapet i Häggdånger före 1808, se Säbrå.
